Klökan och Hammal


Klökan  och Hammal

 

Granne med Alms hade Forsströms ett litet torp med tillhörande djur. Ett antal kor samt  några suggor. Suggorna fraktades hem till oss för betäckning när den tiden var inne. 

Frakten skedde i en gammal folkvagnsbuss av Sven, som mannen i huset hette.  Jag minns att det var tungt när vi skulle lyfta dom i och ur bussen. Min bror och jag  grabbade tag i var sitt öra och Sven i svansen och så förpassades dom i eller ur bussen. 

Deras gälla skrik, både rädsla och smärta är nog en bidragande orsak till min tinnitus. Suggorna transpirerade kraftigt under resan vilket gjorde, särskilt under vintertid, att rutorna i bussen isade igen vilket gjorde sikten obefintlig. Sven avhjälpte detta genom att torka med en trasa indränkt med rödsprit så att han hjälpligt kunde se ut. 

På torpet fanns också många barn som vi andra ungar umgicks med. 

Ett av barnen, Stig-Göran, som jag hade som klasskamrat. Han fick sluta skolan i förtid då hans stora intresse för fotografering utmynnade i ett han fick arbete på Dagbladet som       fotograf. Han avflyttade sedermera till Venezuela och har så vitt jag vet, sysslat med foto under hela livet. Han bor enligt uppgift fortfarande kvar där.  

 

Not: Allt detta är borta och är indrustriområde.

 

I Hammal drev Erik och Gunhild Nyberg mjölkproduktion. Dom hade en ganska stor besättning som tillsammans med hästen dagligen drevs över Åsberget för bete på myrarna i grannskapet av våra ägor. Där fanns även en lada för att härbärgera myrslåttern under vinterhalvåret. 




Granne med Nybergs hade Karl-Erik och Elna Jonsson sitt jordbruk. Dom bodde under många år under samma tak som Karl-Eriks föräldrar, Oscar och Anna. 

Mjölkproduktion bedrevs på gården men då Karl-Erik var tekniskt kunnig arbetade han mycket i sin verkstad med allehanda järnarbeten såsom svetsning och svarvning. 

Det var f.ö. första gången jag såg en ljusbåge från en elsvets. En höstkväll när jag satt och  plöjde på vår åker och Karl-Erik satt och  svetsade utanför sin verkstad.

 

 

Erik var även kunnig i hårklippning vilket  utnyttjades av undertecknad. Klippningen  kostade femtio öre då ingick även ett saftglas med hembakad bulle, vilket innebar att nettot för klippningen torde varit försumbar. På gården fanns också en traktor vid namn Fordson Höglundare vilken jag var mäkta  imponerad av.

 


 

I samma verkstad hade pappan, Oskar sina träbearbetnings maskiner. Han kunde ingenting om järnarbeten men var dess då duktigare på träarbeten. 

Han hade rejäla trä bearbetningsmaskiner såsom svarv, bandsåg och en kombinationsmaskin för trä vilken jag är ägare till numera. 

Innan dom fabriksbyggda traktorerna blev vanliga i Norrland använde många epatraktorerna vilka oftast var ombyggda lastbilar som man kortade av och isatte ytterligare en växellåda för att reducera hastigheten och tillföra mer kraft till drivhjulen. 

Karl-Erik byggde ett flertal sådana ekipage.

Han byggde bland annat om en lastbil åt pappa, som han köpt av brandförsvaret i Jättendal.  Av den avkapade bakdelen gjordes en vagn till traktorn och ekipaget fungerade tillfredsställande under många år. 

Karl-Erik åtog sig också legoarbeten åt bl.a. Sven Jonssons mek. verkstad i Gångviken, Sunds Verkstäder samt bröderna Larsson vid Sköns kyrka. 

Karl-Erik var även duktig skidåkare och sysslade också med fältskytte som han varje höst organiserade med olika skjutstationer i byarna. En skjutstation låg på våra ägor och en på Sjöléns och man sköt på pappfigurer med Åsberget som kulfång. 

 



 Not: Erik o Gunnel Nybergs hemman är nuvarande Timmervägen 116 

 Karl-Erik o Elna Jonsson  har idag adress Hammal 111