Gudmundsbyn Info
1535 hette Gudmundsbyn Bynom och stavades 1555 Gumunzbij.
Gudmundsbyn är en gammal jordbruksort och återfinns i 1685 års Reduktions- och jordebok.
I Sköns skattelängd för 1805 upptas Jon Jonsson, Anders Andersson, torpare Erik Jonsson och bonden Olof Olsson som fastighetsinnehavare i Gudmundsbyn.
Byamännen i Gudmundsbyn hade en enbladig vattensåg, Bysågen, vid Bybäcken som rinner från Ortsjön. När sågen byggdes finns ingen uppgift om men den var äldre än Ljustasågen som byggdes i slutet av 1840-talet.
1917 fanns följande jordbruk med djurbesättningar i Gudmundsbyn:
Källor:”Från gamla Skön” del I och II, M.O.J. Svedberg 1950.
Fornfynd
Fornfynd från Gudmundsbyn antecknade i Statens Historiska museum.
”Ur Skönsbygdens historia” R Olsson 1948
I en hög, som 1804 grävdes bort, påträffades två svärd med förgyllda mässingfästen, en yxa, en sköldbuckla, två ringar med yglor av järn, 3 á 4 spiralformiga förgyllda mässingprydnader, ett bryne av röd sten med refflor. Dessutom skulle i samma hög, enligt andra uppgifter även ha hittats ”ett romerskt guldmynt med märla inköpt av Consul Modin i Sundsvall, nedsmält, ett skrin med messingbeslag, vari varit diverse silverpenningar nedsmälta.”
Detta fynd är utan tvivel ett betydande gravfynd från folkvandringstid. Svärden med förgyllda mässingfästen kunna endast placeras i 400-500-talet. Typiskt är yxan av en i Norrland vanlig form under denna tid.
Guldmyntet är en romersk solidus. Om det påträffade i denna hög är osäkert, att döma av uppgifterna i Ekdahls berättelse från1833. Det är möjligt att detta mynt är identiskt med ett guldmynt som år 1807 beskrives i ett brev av lektor F. A. Burman och tydligen är präglat för kejsar Zeno (474-491 e. Kr.). Detta mynt har påträffats i Sköns socken, men då Burman tydligen ej kom ihåg fyndplatsen, har han i sin beskrivning av myntet endast lämnat plats för byanamnet som aldrig fyllts i.
Koloniverksamhet.
Sköns köping bedrev koloniverksamhet mellan 1927 och 1963.
1936 flyttades koloniverksamheten från Alnö och hyrdes in i en fastighet i Björkebo i Gudmundsbyn som ägdes av fabrikör Gustav Axel Hägglund. Hösten 1938 köpte Sköns kommun fastigheten och ett strandområde vid Ottsjön till badplats.
Anledningen till att Björkebo valdes som plats för kolonin var att det ansågs viktigt att man som en förebyggande åtgärd vistades i det fria med frisk syrerik luft, mycket sol och tillgång till bad. Björkebo med inlandsklimat på en höjd med soligt läge, omgivande odlad mark för utomhusaktiviteter och närhet till Ottsjön motsvarade dessa krav och valdes därför som plats för kolonin. Ett 40-tal barn vistades på kolonin under sommarmånaderna.
Koloniverksamheten avvecklades i början av 1960-talet.
Numera har Sundsvalls Brukshundsklubb sin verksamhet där.
Läs mer om ”Kolonin” på vår hemsida under ”Berättelser”.
Hästar | Kor | Småkritt | Svin | |
A Sjölund | 2 | 1 | ||
S Sjöström | 1 | 3 | ||
A Fröberg | 1 | 3 | ||
P Söderberg | 1 | 3 | 1 | |
N. P. Andersson | 2 | 5 | 1 | |
E. J. Svedberg | 2 | 8 | 2 | 1 |
M Sjölund | 2 | 7 | 2 | 1 |
A Sjölen | 2 | 8 | 6 | 1 |
B OLsson | 1 | 4 | 3 | 1 |
Hemsideansvarig:
Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu