Birsta
Flygoto över Birsta maj 2012
Fotograf : Göran Gilliusson
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02572
Vy över Birsta.
Urr Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00434
Vy från Sköns kyrka mot Birsta 2008. I förgrunden Sköns dåvarande prästgård senare Pastorsexpedition. Nu (2022) används bostaden dels som konferenslokal samt bostad för kyrkoherden. Den röda byggnaden tillhörde Prästgården och Prästbordet.
Den vita byggnaden i skogsbrynet är förvaltarbostad för Sköns försörjningshem.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01088
Vy från Sköns kyrka 2008. I bildens vänstra del syns det nyöppnade Bauhaus byggvaruhus.
I förgrunden gamla jordbruksfastigheter i Östra Birsta. Sköns nya kyrkogård med
servicebyggnader i förgrunden.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01093
Wågströms speceriaffär i Birsta centrum 1930. I bildens mitt busschaufför Henry Lindgrens hus och till vänster Backlunds glasmästeri. I bakgrunden Finsta med Kalle Håbergs hus och upp mot skogsbrynet Finsta gård .
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01094
Midsommarfest på familjen Höglins gård i Birsta 1962.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01098-4
Sköns försörjningshem Birsta
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01182-2
Affären i Birsta som folkhumorn döpt till "Kontanten". Vissa fick endast handla mot kontant betalning.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01647
Vid det årliga firandet av "Barnens dag" ordnades bilkortege genom Finsta och Birsta med omnejd till Skönviks Folkets Park. Huset i bakgrunden kallades i folkmun för "Kontanten"
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01375
Småskolan klass 1 och 2 vid Sköns försörjningshem i Birsta 1942-43.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01918-1
Sköns försörjningshem i Birsta. I nedre våningen bedrevs skola för barnen från byarna väster om kyrkan.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01182-6
Sommarsöndag hos Petter Höglin i Birsta. Stående fr.v. Karl Öberg, Erik Höglin, Knut Öberg. Sittande fr.v. Petter Höglin, Kerstin Öberg, Greta och Karin Höglin. Mitten av 1930-talet.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01642
Birsta IK på Birstavallen 1935.
Bakre raden fr.v.: 1. Bror Risberg, 2. Okänd, 3. Sven Jonsson, 4. Göte Olsson, 5. Okänd. Övriga okända. I bakgrunden Valle Pettersson och Sköns försörjningshem.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01653
Familjen Nordqvists f.d. fastighet i Birsta på 1930-talet med familjen Nordqvists barn och barnbarn. Fastighten ägs numera av Britt-Marie och Kenneth Boman.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01641
Småskolan i försörjningshemmet i Skön 1896. Lärarinna Theres Lundberg f. Vallin.
”Artikel i Sundsvalls Tidning 1977 04 12”
Personliga minnen av Gösta Sundqvist som började i småskolan i Sköns fattiggård hösten 1911.
Sundqvist var lärarson och född i kyrkskolan.
”I Sköns fattiggård som invigdes 1891 fanns högst upp i tornet på den södra sidan en skola för de barn som vistades på anstalten. Sköns kommun som även hade ett behov av en småskola i Birsta
förlade den i fattiggården. Där fanns även en bostad för lärarinnan. Hon fick även kost men skulle i gengäld läsa läxor med anstaltens barn som var i minoritet mot barnen från Birsta, Målås, Stavre, Råsta, Ljusta och Prästbordet.
Lärarinnan i fattiggården 1911 var Sundqvists moster Augusta Hägglund. Hon bodde i den lilla röda stugan bakom kyrkan och rummet i fattiggården nyttjade hon huvudsakligen under frukostrasten där också Sundqvist fick äta sin medförda matsäck eller hos fattiggårdens sjuksköterska Maja Nerman en blid religiös och plikttrogen människa.
Före Augusta Hägglund hade Theres Lundberg, fru till fattiggårdens förste föreståndare Peder Lundberg, tjänstgjort vid Birsta småskola och från 1919 till 1939 då skolan stängdes, var min mor Hulda Sundqvist, född Brandell och halvsyster till Augusta Hägglund, lärarinna där.
Sköns förste folkskollärare Fredrik August Hägglund var far respektive styvfar till dessa lärarinnor”.
På 1940-talet användes den nedre våningen i åter till småskola för barnen från de västra byarna
om Sköns kyrka.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01918
Personal vid entrén till Sköns försörjningshem i Birsta på 1930-talet. Sittande t.h. Aina
Stolpe-Vestlinder och stående i mitten fru Andersson "Syster Kajsa". Sköns fattiggård, senare
försörjningshem, togs i bruk i oktober månad 1891. Den byggdes av sten och betraktades på
sin tid som en av den svenska landsbygdens förnämsta försörjningsanläggningar. Sköns
försörjningshem dömdes ut av socialstyrelsen 1947 och revs våren 1964 och på platsen byggdes
därefter industribyggnader bl.a. Birstaverken.
Källa: Ur Skönsbygdens historia, Reihold Olsson, 1948
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01634
Milstolpe i Birsta.
Årtalet på stolpen är1857.
För att markera vägavstånd har milstenar används från mitten av 1600-talet till 1890-talet.
Landskapsmilarna som användes från början var olika från landskap till landskap men med ett ökad resande från centralmakten var det nödvändigt med ett enhetligt mått på en svensk mil och detta fastställdes till 18000 alnar ca 10668 meter.
Milstolpar som hade funnits under romartiden och i Danmark under 1500-talet sattes en större stolpe upp för varje helmil och mindre stolpar för halva och fjärdedelsmil.
Milstolparna är oftast försedda med kunglig krona och monogram, miltalet 1 mil - 1/2 mil - 1/4 mil, Landshövdingens namn samt ibland även årtalet. Milstolparna placerades oftast i fundament postament av kallmurad sten.
Milstolparna var till en början oftast av trä och först omkring 1750-talet blev milstolpar av stenar mer och mer vanliga.
I samband med gjutteknikens utveckling under 1800-talet kom milstolpar i järn att bli ett alternativ som var billigare än stenarna och under 1800-talets andra hälft dominerar de helt bland milstolparna.
Uppsättande av milstolpar upphörde att gälla 1895. Den nuvarande millängden 1 mil=10 km infördes på 1870-talet.
Milstolpar är genom fornminneslagen 1942 lagskyddade fasta fornminnen.
Källa: Wikipedia
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00717
Vy mot Ljusta med Sköns försörjningshem till höger, omkring 1950. I förgrunden torkning av sädeskärvar på sädesskylar eller s.k. snesar.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01109
Slåtterarbete med självbindare, 1940-talet.
Höstskörd av säden, korn och havre. Ursprungligen skördades spannmål med skära eller lie och buntades ihop i kärvar.
Senare kom häst- och traktordragna självbindare som rationaliserade skördearbetet på åkern. Självbindarna slog och buntade säden till kärvar som kontinuerligt kastades av på marken. Kärvarna transporterades till hässjan för torkning eller torkades på s.k. ”snesar”. Självbindarna började användas i slutet på 1920-talet.
På 1950-60-talet ersatte den mobila skördetröskan självbindarna på åkrarna
Skördetröskan slog säden, skiljde halm och agnar, frilade sädeskornen och fyllde det i 100-kilossäckar. Halmen lämnades på åkern.
Att köpa ett tröskverk var en stor investering och därför och lånades hyrdes därför ut till de andra jordbruken. Första skördetröskan kom till Skön 1953, inköpt av Birger Larsson m.fl.
Vid användning av skördetröskan lämnades halmen tillsammans med ogräset kvar på åkrarna, i motsats till tidigare teknik där skörden tröskades i tröskverk på gården. Detta medförde att man fick mycket ogräs på åkrarna kommande år och därmed började användningen av ogräsbekämpningsmedel i jordbruket.
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01110
Traktor med järnhjul.
Systrarna Larsson testar Sköns försörjningshems traktor med järnhjul. Ulla Larsson styr.
Foto:Leif Öberg
Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01622
Hemsideansvarig:
Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu