Kommunikation

Kommunikation

Ragnar Holmboms åkeri i Västland levererar pontoner till ett buntverk för timmer från Sunds Verkstäder. Buntverken användes bl.a. vid skiljeställena Lövudden,Timrå och Kvissleby, Njurunda. Löstimret buntades till timmerbuntar för båttransport till sågverk och fabriker.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00154

Ragnar Holmbom med sin lastbil inför höstens bärplockningsresa. Färden gick från ortens industrier till skogarna västerut där blåbär och lingon plockades. I hytten på flaket var det träbänkar som bärplockarna satt på. Bären plockades i trä- och näverkontar som bars som ryggsäckar. Hytten användes också av idrottsföreningens ungdomsfotbollslag vid bortamatcher. Bilen har tio fälgskruvar vilket för rundnosarnas del infördes i och med modellen L240-serien 1950/51.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00173

Spårvägs AB Sundsvall-Skön (SSS) öppnar 1925 04 26 spårvägslinjen Sundsvall (Esplanaden- Heffners-Bydalen-Tunadals sågverk-Gångviken) Skönvik. Linjen var 14,68 km lång. 1938 utökas banan med en blindtarm till färjeläget i Fillan.

1945 04 01 övertar Spårvägs AB Sundsvall-Skön aktiekapitalet från ASEA som bedrivit spårvägen tidigare. 1952 11 09 upphörde spårvägstrafiken till Skönvik.

På bilden spårvagnar tillverkade 1932 vid mötesplatsen "Färjan" vid färjeläget i Fillan 1952.

Ytterligare en mötesplast fanns vid Fredriksberg strax före Heffnerskurvan.

Vagn nr 50 ( t.h.) var med i Tunadalsolyckan 1949 08 25. Högsta tillåtna hastighet 60 km/h. Sålda till LKAB i Kiruna 1953, skrotade 1962.

Till följd av den stora passagerartillströmningen under andra världskriget byggde man på egen verkstad en boggivagn som anses ha varit den längsta spårvagnen i Europa. Vagnen var 17,8 meter lång och rymde 120 passagerare varav 52 stående.

Bussen i bakgrunden (AB Alnö Omnibussar) ska färjas över till Alnön.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00246

Spårvagnarna  började användas 1925 och var kommunikationsmedlet mellan Skönvik och Sundsvall.

På bilden spårvagn nr 50 som sattes i trafik 1950 och allmänt kallades  för ”Nyvagnen”. Spårvagnen hade dubbeldörrar som var så snålt tilltagna att det inte gick att få in en barnvagn genom dem. Fotot är taget vid ändstationen i Skönvik 1952 samma år som spårvägen lades ned och ersattes av busstrafik. Östrandsfabriken i bakgrunden.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00246-1

Järnvägsstationen i Sundsbruk. Om man skulle åka längre norrut än till Skönvik, dit spårvagnarna gick, ex till Timrå, fick man åka tåg. Stinsen Gustav Strömkvist var stinsen på Sundsbruks järnvägsstation och han hade en papegoja som kunde tala. När tåget kom sa´ den : ”tag plats, tag plats”.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00247

Tåg på Ostkustbanan på väg norrut. I bakgrunden fastigheter i Sund och Sunds Bruk fr.v.: Vitbyggningen, närmast järnvägen Guldskrinet med uthusen till vänster, Där bakom till vänster Smedjan och snickarverkstaden, Kolera baracken, Transformatorhuset, Stenhuset och Konsum. 

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00257

Skolskjuts med häst och vagn från Gudmundsbyn till skolan i Sköns försörjningshem i Birsta på 1940-talet. Kusken är Herbert Gisslin. 

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01648

Lastbilsåkaren Valle Pettersson med kamrater.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01649

Buss vid Einar Karlssons bilverkstad i Finsta.  Kommentar från Inger Kölestam, f. Lindgren 2010-06-12:

"Jag tror nästan att det var min pappa (Henry Lindgren) som körde bussen som fanns på bilden. Han började köra buss på 30-talet och jag tror att han var den förste busschauffören från Finsta/Gångviken. Från början var det nog ägarna till Ohlsson och Gisslins buss som körde, efter ett tag anställdes min pappa. Senare gick Ohlsson och Gisslins bussar upp i Skön Timrå bussbolag." Bussen är en Scania-Vabis med gengasutrustning.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01934

Vägarbete utanför  Einar Karlssons bilverkstad i Finsta.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01936

Systrarna Larsson testar Sköns försörjningshems traktor med järnhjul.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01622

Demonstration utanför Åke Ädels cykelverkstad i Gångviken av ett patentsökt barnvagnssläp för cykel.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01657

Gengasbil på 1940-talet. Bilen är en Opel Blitz

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01661

Skönvik med sågverk, järnvägsstation och arbetarbostäder. Bakom planket t.v. anlades en fotbollsplan ”Kolbacken” om invigdes 1935. Bilden från 1930-talet.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02365

Klökans järnvägsanhalt 22 september 1948. Anna Enerud ansvarade för verksamheten. Klökans anhalt ligger egentligen i Öråker men då det namnet var upptaget döptes anhalten till "Klökan".

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00741

Järnvägsarbetare i Målås. 3:a fr.v. Kalle Strandell, 4:a fr. v. Arnold Jonsson.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00948

Grävskopa som användes vid järnvägsbygget genom Gångviken, 1916.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01007

Personal på Björkebo koloni i Gudmundsbyn på moped. 1950-talet.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01523

Systrarna Karin och Greta Höglin på 98-kubikare omkring 1940.

De tidigaste mopederna utvecklades i början av 1950-talet, och var då oftast cyklar med så kallade påhängsmotorer ("mopedcyklar"), av säkerhetsskäl också försedda med dubbla bromsar.
Föregångare var de liknande fordon med oftast 98cc-motorer som var mycket populära på 20- och 30-talet, kallade lättviktare. I samband med mopedens introduktion (via lagstiftning) kan man säga att lättviktaren delades upp i två spår, mopeden och den nya lättviktaren, som nu fick väga 75 kg (de äldre hade en maxviktgräns om endast 45 kg.
På fotot systrarna Karin och Greta Höglin i Birsta på lättviktare, 98-kubikare, omkring 1940

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01644

Till höger mellan husen pågår byggandet av järnväg genom Gångviken 1916.

Det inhägnade området till vänster tillhör Skönviks sågverk. Spårvägen kommer senare att dras där.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01758

Tåg på Ostkustbanan på väg norrut mot Härnösand. T.h. om sista vagnen syns Gångvikens anhalt. T.v. spårvägen Sundsvall-Skönvik som invigdes 1925 och avvecklades 1952.T.h. i bakgrunden syns Johannesnäs sågverk på Alnön.  Fotot från mitten på 1930-talet.

Ostkustbanan (OKB) var ursprungligen järnvägssträckan mellan Gävle i söder och Härnösand i norr. Denna del byggdes under ledning av Andreas Lagergren och invigdes 31 oktober 1927 som privatbana då det första tåget, bestående av två A-lok och flertalet grönmålade OKB-vagnar, avgick från Härnösands station.

Numera inkluderar Ostkustbanan delar av den traditionella Norra stambanan och Uppsala-Gävle Järnväg. Sträckningen mellan Sundsvall och Långsele via Härnösand heter idag Ådalsbanan.

Källa: Wikipedia april 2011

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01766

Färdsätt på 1920-30-talet. Häst, kusk och jigg (kärran).

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01808

Busschauffören Henry Lindgren med en av Skön Timrås bussar. Henry Lindgren med familj bodde i Birsta.  I början var bussarna röda men ändrades till gula när Skön Timrå Omnibussar övertog verksamheten. (Inger Kölestam f Lindgren) 

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02152

En Varpbåt klar för leverans från Sunds Verkstäder och Slip. Ragnar Holmbom, åkare t.v. och Göte Olsson t.h. Bilen drivs med gengas - gengasaggregat t.h. om hytten.

Varpbåt är en båt som används vid timmerflottning. Varpbåtar användes vid timmerhantering i älvar och vid sågverken. En vajer från varpbåten fästs i en eller flera timmerbuntar i ett timmersläp. Därefter går varpbåten och förtöjer i en dykdalb /boj /ankrar upp, och sen varpas/spelas/vinschas vajern in.

Innan varpbåtarna kom i bruk var det vanligt att man använde en spelflotte till detta.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00580

Sandtransport till bygget av Ostkustbanan från sandtaget i Bergsåker på 1920-talet. Huset under rökpelaren är Bergsåkers gamla Folkets Hus. 

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01754

Bryggarbilen från Sundsvall levererar läskedrycker, öl och svagdricka till Skönvik på 1940-talet. "Öl-Hasse" svarar för leveransen.

Ägare: Leif Öberg.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02403

Även på 1930-talet skedde trafikolyckor. Här har det hänt vid Skönviks sågverks kontor i Skönvik.

Ägare: Leif Öberg

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02434

På 1940-talet fanns Petterssons slakteri i Birsta. Slaktare Pettersson körde ut varor till kunderna. Här är han på besök vid fastigheten Nyhem i Skönvik.

Ägare: Leif Öberg.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02447