Skonvik_Info

Skönvik Info   

Skönvik ligger ca 13 km norr om Sundsvalls centrum.


”Egentligen var det i Merlo by i Timrå socken industrihistorien i regionen tog sin första blygsamma början. Merlo var i slutet av 1700-talet en liten bondby, alldeles på gränsen till Sköns socken med en mängd byggnader på de branta sluttningarna mot kullen i centrum av byn.  Näringslivet började så smått att blomstra då industrimannen och akademikern Pehr Hellzén år 1786 fick kommerskollegiets privilegium att uppföra en grovbladig vattensåg vid Merlobäcken. De sågade virket gick troligen på export den första tiden, men kom senare att användas till fartygsbyggen vid Wifsta Skeppsvarfs Bolag, som Hellzén grundade år 1798. 


Källa: Merlo- SCAs centralarkiv. 2001




I Skönvik anlägger år 1811 fil.mag.  Olof Lidén i Sundsvall och häradsskrivare Olof Borgh i Birsta en glashytta, Skön-Vike Glasbruk benämnd, på utmarken Sandören under Birsta by.


Ett flertal byggnader uppfördes under glasbrukets tid  1811-1870, varav några även kom att användas under sågverkstiden  bl.a. ”Östbyggningen”, byggd 1812-13 och riven 1947 och ”Västbyggningen”, byggd 1820 och riven 1947.


Efter en schism inom ägarfamiljen nedlades glasblåsningen i juli månad 1855. Påföljande år utropades glasbruket med tillhörande hemman,  byggnader och inventarier på auktion.


Det blir grosshandlare J. A. Enhörning i Sundsvall som övertar glasbruket 1856, men redan i slutet av året försäljer han bruket till trävaruhandlaren Fredrik Bünsow i Sundsvall. Några månader före köpet av glasbruket hade Bünsow av den engelska firman John Rew, Prescott & Co förvärvat Skönviks lastageplats. Med glasbrukets mark och hamnen i Timråviken  för timmerupplag  och utskeppning av trävaror, såg den framsynte Bünsow stora utvecklingsmöjligheter för ett sågverk på platsen.




I linje med sina planer anlägger Bünsow en ångsåg 1861 och samma år bildar han Skönviks AB.  Ångsågen blir den största ångsågen i distriktet. Sågverket expanderar och glashyttan läggs ner 1870. Ytterligare en ångsåg uppförs 1873. Bägge sågarna rivs 1888 och ersätts av en ny såg med 16-bladig sågram.




Bolaget startar en folkskola 1870 och en småskola 1875. Bygget och driften av skolorna bekostades av Skönviks AB. Bolaget hade därutöver åtagit sig stora kostnader för den i Skönvik år 1918 inrättade högre folkskolan, som 1935 övertogs av Timrå kommun. För övriga skolor på platsen övertog kommunen ansvaret för undervisningen 1919. Dock lämnade under några år därefter bolaget 20% i bidrag för kostnaderna för sina forna skolor.




IOGT bildar logen Välkomsthemmet 161,1882.


1917 upplåter bolaget jord till arbetarna för odling av rotfrukter och köksväxter.


Spårvägen Sundsvall-Skönvik invigs 1925 och avvecklades 1952.


1929 uppgår Skönviks AB i SCA-koncernen.


Sköns IF och Skönviks IF sammanslås och bildar Sköns IF 1929.


1951 läggs Skönviks sågverk ner.


Ett flertal småindustrier har numera etablerat sig i industriområdet.




Arbetarbebyggelsen


Den arbetarbebyggelse som växte upp i anslutning till industrin i Skönvik skiljer sig från motsvarande bebyggelse i t.ex. Vivstavarv och Svartvik, där herrgården och i Svartviks fall även kyrkan  kom att bestämma placeringen av övrig bebyggelse.


Skönvik är i stället uppbyggt efter industrialismens ideologi, där produktionstekniska förutsättningar gick i första hand.


Denna ideologi i kombination med ogynnsamma terrängförhållanden resulterade i att industrins byggnader placerades på den plana landremsan mot fjärden medan arbetarbostäderna placerades godtyckligt på Birstabergets branta nordsluttning.


Ett flertal av husen finns kvar och är nu ombyggda till moderna bostäder med


miljön bevarad.




Någon annan verksamhet än bolagets skola och affär fick inte förekomma i samhället.


Andra livsnödvändiga funktioner av ekonomisk och social karaktär växte upp i det närbelägna Gångviken. Denna typ av samhälle går under begreppet ”komplementsamhälle” och är typisk för Sundsvallsdistriktets sågverkssamhällen.




Källor:


”Så minns vi 1930-talet i Skönvik och Gångviken” Filip Westlund, Inge Britt Andersson. Häfte nr 1 i Sköns Intresseförenings publikationer.


Sundsvalls kommun. Översiktlig kulturmiljöinventering 1999


Kulturarv Västernorrland juni 2010


Skönviksutställningen (bl.a. Leif Öberg)


Wikipedia m.

 

 


 


Till sidans huvud