Jordbruk

Jordbruk 

Viktor Bergfors höstplöjer åkrarna för kommande års sådd. Frun Anna är redo med kaffekorgen för en kafferast. För att inte utarma och för att få bästa utbyte av jorden användes växelbruk. Vart tredje eller fjärde år byttes sädesslag eller sattes potatis på åkrarna. Bilden från 1940-talet.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01159


Flodbergsuddens fotbollsplan vid 1900-talets början. Kor från bönderna i Finsta eller Birsta på bete på fotbollsplanen på Flodbergsudden i Gångviken. Vallpojkarna tar sig en rast i gröngräset.

Jordkällaren i bakgrunden tillhörde inspektor Flodbergs fastighet. I bakgrunden lärkträden på kullen.

Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01039



Sköns kyrka och Maland.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00447



Jordbruksarbete på Långängen med traktor med järnhjul.Vid ladan t.h. numera ICA Maxi. I bakgrunden Sköns kyrka.På 1920-talet började man använda traktorer i åkerbruket. De första traktorerna hade järnhjul, gummihjulen kom på 1940-talet. Under kriget var man tvungen att överlämna gummihjulen till staten för att använda gummit inom försvarsmakten. Järnhjulen kom då åter till användning.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00954



Slåttanna i Finsta på Sund AB:s jordbruk ägor. Fastigheterna i bakgrunden är sen många år rivna och  idag ligger Finsta centrum i området.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00308



Jordbruk i Hammal. Mangårdsbyggnaden i Hammal 14:1 uppges vara uppförd 1838 och ombyggd 1927. Ett härbre uppfördes 1832 och ekonomibyggnad 1914. Dessutom fanns det här ännu ett bostadshus med rötterna i sent 1800-tal men som revs 1997 för att ge plats för en ersättningsbyggnad.

Huvudbyggnaden är troligen ombyggd under en tidigare ägare, Nils Alfred Hellberg, nämndeman, kyrkvärd och kommunalnämndsordförande.

En av ägarna till Hammal 14:1 har varit Isak Petter Widman som bl.a. var känd för uppförande av den ”Widmanska vattensågen” 1890, se nedan.

Gården uppvisar idag alla de drag som en bemärkt framgångsrik bonde kunde kosta på sin gård.

1913 kom jordbruket i familjen Näslunds ägo, 1933 ägdes det av Johan och Sara Näslund..

1940 var djurbesättningen 3 hästar av nordsvensk ras,  1 unghäst, 12 kor, 1 svin, 15 höns. Gården till släkten Näslund 1913. 1933 ägde Johan och Sara Näslund i fastigheten. I dag ägs jordbruket av familjen  Lars Erik Larsson.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00738



Lars Erik Larssons jordbruk i Hammal , jmf.foto ovan

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00738-1



Familjen Nordqvists torpställe i Målås 1906.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00749



Skörderarbete med självbindare, 1940-talet.

Höstskörd av säden, korn och havre. Ursprungligen skördades spannmål med skära eller lie och buntades ihop i kärvar.

Senare kom häst- och traktordragna självbindare som rationaliserade skördearbetet på åkern. Självbindarna slog och buntade säden till kärvar som kontinuerligt kastades av på marken. Kärvarna transporterades till hässjan för torkning eller torkades på s.k. ”snesar”. Självbindarna började användas i slutet på 1920-talet.

På 1950-60-talet ersatte den mobila skördetröskan självbindarna på åkrarna.

Skördetröskan slog säden, skiljde halm och agnar, frilade sädeskornen och fyllde det i 100-kilossäckar. Halmen lämnades på åkern.

Att köpa ett tröskverk var en stor investering och därför och lånades (hyrdes) därför ut till de andra jordbruken. Första skördetröskan kom till Skön 1953, inköpt av Birger Larsson m.fl.

Vid användning av skördetröskan lämnades halmen tillsammans med ogräset kvar på åkrarna, i motsats till tidigare teknik där skörden tröskades i tröskverk på gården. Detta medförde att man fick mycket ogräs på åkrarna kommande år och därmed började användningen av ogräsbekämpningsmedel i jordbruket.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01110



Skördearbete med lin odlat i Ljusta, slutet på 1940-talet. För att inte line skall ruttna vid rötningen dras linet upp med roten som får vara kvar under rötningen. Linodling har varit en viktig del i jordbruksnäringen för att tillverka tyger och textilier för hushållet. I Ljustadalen har det odlats lin under långa tider. Linberedning är ett hantverk i vilket man förädlar linplantor till spinnbara fibrer.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01166



Spannmålsladan ”Torken” 1963. Torken låg strax söder om uppfarten till Sköns kyrka.  Säden torkades från början i roterande tunnor. Bröderna Larsson på Prästbordets jordbruk i Ljusta utvecklade torktekniken genom att använda luft som pressades genom säden. I ”Torken” på bilden som ägdes av Larssons torkades över 700 ton säd per år åt bönderna i distriktet.

Efter torkning säckades säden och maldes till mjöl i hushållet och för foder till djuren. De större kvarnarna för malning fanns i Merlo och Solum.

Ur Sköns Norra Intresseförening samlingar 01164



SpannHöhässjning  i Ljusta 1960-talet. För att torka höet lades det upp på hässjor. Leif Östberg hjälper Lars Erik Larsson med höhässjning. I bakgrunden syns "Sädestorken" och  Sköns försörjningshem.

Ur Sköns Norra Intesseförenings samlingar 01151



Bergfors fastighet i Ljusta 3:14

Huset byggdes 1925 av bröderna Viktor och Karl Bergfors, efter att ett äldre bostadshus på samma plats hade brunnit ner. Gården har varit tingsplats för Sköns tingslag. 1940 bestod jordbruket av 29 har.  Mangårdsbyggnaden uppförd 1926, ekonomibyggnaden omkring 1900 och logen 1890. 1940 fanns det 2 hästar, 2 unghästar, 12 kor, 6 ungdjur och 3 svin på gården. Ägare 1940 var Anders Viktor Alexander Bergfors f 14 sept. 1888, son till Nils Olof Bergfors  och hans hustru Augusta Stins f Lindström, gift med Anna Larsson f 9 okt. 1887.

Viktor Bergfors var ledamot av taxeringsnämnden och kommunalfullmäktige. Sonen Gösta övertog gården.

Vid byggandet av bussgatan mellan Västra och Östra Birsta brändes fastigheten ned våren 2009.

Källa: Svenska gods och gårdar, Uddevalla 1940.

Byggnadsdokumentation av fastigheterna Ljusta 2:1, 2:13, 3:14 och 3:15

Sköns socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Rapportnummer 2008:22

Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher Murberget, Länsmuseet, Västernorrland

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00464



Birstahemmet jordbruksbyggnader och omgivande jordbruksmark. Jordbruket sköttes av de som bodde på Birstahemmet.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01182-12



Under skördetid pryddes ängarna av stora höhässjor där höet torkades. Höet lades upp på hässjorna med handkraft med hjälp av högrepar. Edvin  Dahlstedt, som arbetade på Sund AB:s jordbruk, räfsar hö med släpräfsan dragen av hästen Brunte. I bakgrunden Sunds Järnvägsstation och till höger en av de berömda trädalléerna på Sund.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00281



Stall och stallplan vid Sunds jordbruk 1946. Hästen Ajax med stälpkärra förberedd för dagens sysslor. I förgrunden syns en s.k. ”Bultvagn”.

Sunds jordbruk och trädgård startades sannolikt samtidigt som Sunds Sågverks bolag bildades 1856. Vid nedläggningen av sågen 1947 flyttades förvaltningen av jordbruket och därmed även djurbesättningen till Merlo.

Några data från 1928: Jordbruket omfattade 80 tunnland mark, ladugård med 40 nötkreatur och stall med 8 hästar.

Det mjölkades 96 891 lit/mjölk och mjölkpriset var 25 öre/liter.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00276



Slåtterarbete vid Sunds bolag norr om Sunds Järnvägsstation 1926.

Främre raden fr.v.: Mattias Larsson 9 år,   Helga Karlsson, två flickor Holmbom,

två flickor  Wedin, Aina Näslund, Göta Gerdin, Elvira Pettersson, Sjöström.

Mittersta raden fr.v.: Fanny Lundqvist, Tingström, Andersson, Mabel Karlsson 12 år, Julia Pettersson, Inge Pettersson 12 år.

Bakre raden fr. v.: Jonas Larsson, Rättare Jansson, Viktor Johansson, Dahlstedt, Einar Näslund, sittande på kärran Andreas Johansson.

I bakgrunden fastigheter i Finsta.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00282



Slåtterarbete vid Sunds jordbruk.

Bakre raden fr.v.: Albert och Anna Ljusberg, Rättare Bylin, Nordlund (?), Einar Näslund.

Mittersta raden fr.v.: Eberhard Böhlén med högaffeln, Kalle och Anton Larsson, Gunnar Dahlstedt.

Liggande: Haldor Holmbom.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00283



Vy över Ljusta från 1940-talet. Mitt i bilden Jenny Anderssons fastighet Ljusta 2:1.

Gården ägdes under tidigt 1900-tal av släkten Ljuslin, som levde där till 1920- talet. Företaget Kubikenborg köpte gården som rättar- och förvaltarbostad. På 1930- talet såldes gården vidare och drevs som ett privat jordbruk. På 1940- talet köptes den av en finländsk man. Därefter kom gården i fru Jenny Anderssons ägo. Hon sålde jord och loge till David Larsson som senare övertogs av sonen Lars Erik Larsson. Mangården flyttades 1955 från ett läge närmare vägen, ca 80-100 m därifrån. T.v. David Larssons jordbruksfastighet och i bakgrunden Sköns försörjningshem.

I den fortsatta planeringen av Östra Birsta avses att flytta gården närmare Ljustabäcken och där använda den som ”Barnens lantgård” där man kommer att kunna minnas tiden före Östra Birsta och där man kan ta en paus från allt det kommersiella i området. Denna planering genomfördes dock ej och fastigheten revs mars 2012.

Källa: Byggnadsdokumentation av fastigheterna Ljusta 2:1, 2:13, 3:14 och 3:15 , Sköns socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Rapportnummer 2008:22

Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher Murberget, Länsmuseet, Västernorrland.

Ur Sköns Norra Intresseförening 01142



De första ”moderna” traktorerna som kunde användas för flera sysslor inom jordbruket kom i mitten på 1940-talet.

Här används traktorn för att dra en mekanisk gödselspridare. Gödseln togs upp med en elevator från gödselstacken till gödselspridaren.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01155)



David och Gertrud Larsson i Ljusta rensar ogräs i sitt land för trädgårdsprodukter på 1960-talet. Jordbruken var i stort sett självförsörjande. Sädestorken till vänster och Sköns kyrka i övre högra hörnet.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01165



Första försöket att konservera hö med hjälp av ensilage (pressfoder) demonstrerades hos David Larsson i Ljusta på 1930-talet. Efter skörden pressades det färska höet ihop i en rund behållare som förslöts och blev konserverat genom att luftens syre utestängdes. Tekniken låg i ”träda” en tid men blev senare en allmän teknik för konservering av färsk hö.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01353


Kafferast under slåtterarbete hos Torolf Larsson i Målås. I bakgrunden Sköns kyrkbygd. Kortet taget vid nuvarande Timmervägen strax före järnvägsbron vid IKEA.

Sittande fr.v.: Okänd, Helga Larsson, Okänd, Torolf Larsson, Okänd, Nils Larsson, Okänd, Karin Eriksson f. Larsson med sina två barn.

Stående fr.v.: Gunnar Larsson, Ulla Boman f Larsson, Okänd.

Torolf Larsson är far till Ulla Boman som är mor till Kenneth Boman .

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01386

Utdrag från "Låt oss minnas -Axplock från min uppväxt i Öråker under 1930-talet" Alf Strandell. Utgiven av Sköns Norra Intresseförening, häfte nr 2 2010.

Sunds AB drev fram till mitten av 1930-talet jordbruk i Klökan. Gården bestod av stor mangårdsbyggnad, vedbod i två våningar med brygga, ladugård och stall med stor fodervind och brygga från norr. Det fanns även bagarstuga, smedja, jordkällare och stor tvåvåningsloge med en tillbygd halmbod. I västra delen av ladugården fanns även en tillbyggnad med dass och tvättstuga. I övervåningen var det en stor vind med ett rum på varje gavel. Rummet mot väster var ett snickeri med en hyvelbänk. Troligen hade de rinnande vatten i köket. I varje fall har jag ett minne av vattenkoppar för korna i ladugården.

Ladugården hade plats för tjugotalet kvigor med foderbord i mitten och en lucka i taket. Längst in i ladugården låg stallet med två rader boxar. I regel fanns där bara Rättare Gideon Janssons gårdshäst Exelsior. Ibland placerades dock hästar från det stora bolagsstallet i Sundsbruk. Kvigorna på Klökan togs dit, efter kalvstadiet, från ladugården i Sundsbruk.

I mitten av 1930-talet såldes jordbruket till privatpersoner.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01399

Vy över Sunds Trädgård 1949 med Sunds Verkstäders (nuvarande Metso Paper) tjänstemannamäss och i bakgrunden gamla brukskontoret som även var tjänstemannabostad för förvaltare Thure Källman. I förgrunden syns rester av Sunds brädgård. Ängarna ovan och till vänster tillhör Sunds jordbruk.

Efter nedläggning av sågen och jordbruket drev trädgårdsmästarna David Elgh och Elis Nilsson trädgården vidare som handelsträdgård.

Trädgården fanns sannolikt kvar till början av 1960-talet.

Enl. uppgift har det funnits två träd med ”Sundäpplen” i trädgården. Äpplet var framympat av trädgårdsmästare Alexander Holm.

Äppelträden togs bort i samband med att trädgården lades ned i början på 1960-talet.

Under 1950-60 - talet gjordes en insamling av lokala äppelsorter i

Västernorrland och dessa sändes till Alnarp i Skåne för ympning och vidare till klonarkivet på Alntorps ö utanför Nora.

Sveriges Pomologiska Sällskap har 2005 i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård, Koloniträdgårdsförbundet och Sveriges Hembygdsförbund  utsett ”Sundäpplet” till Medelpads landskapsäpple.

Vid en planteringsceremoni i samarbete mellan studiecirkeln och Metso Paper den 19 september 2006 planterades två träd från Alnarp vid Metsos tjänstemannamäss i anslutning till läget för den tidigare trädgården. Foto/ägare okänd

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00284

Sunds jordbruk och trädgård.

Stående: Rättare Linus Bylin m fru, Signe Elgh, Ragnar Fröberg, Johan Svensson

Sittande: Trädg.mästare Alexander Holm, Trädg.mästare David Elgh med dotter Birgitta, okänd. Foto/ägare Ingrid Bylin

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00286)

Vy från Sköns kyrka mot Ljusta på 1940-talet innan Sundsvalls Rundradiostation etableras 1949 och innan utbyggnaden av Birsta östra påbörjades på 2000-talet. Vid ladan på bilden ligger numera ICA Maxi. Foto/ägare okänd

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00565


Slåttana hos Strandells i Öråker. Fr.v. Stig Nordin, Kickan Malmberg, Sten Strandell, Kalle Strandell. Foto/ägare Sten Standell

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01685


Helena Kristina " Kari" Dahlstedt f 1875 d 1953 drev tillsammans med maken Leonard ett mindre jordbruk i i Gudmundsbyn. Leonard avled ca 11/2 månad efter "Kari". Resa med giggen troligen på väg att leverea mjölk till Gångviken och Sundsbruk. Foto från 1930-talet.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01709

Färdsätt på 1920-30-talet. Häst, kusk och jigg (kärran).(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01808

Vyfrån Sköns kyrka mot Ljusta. T.v. Jenny Anderssons fastighet, t.h. mellan Norra vägen och E4 fam. Lars Erik Larsson jordbruksfastighet och under denna fam. Gösta Bergfors jordbruksfastighet. Larssons och Bergfors fastigheter brändes ner av brandkåren i samband med byggandet av bussgata mellan östra och västra Birsta 2009. I bakgrunden pågår byggandet av bl. a. Bauhaus.

Fotograf och ägare: Leif Öberg.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01840

Potatisupptagning i Hammal 1932 hos familjen Johan Näslund.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02079


Perssons kulle i Finsta.

Fotograf: Hans Åström

Ägare: Svartviksminnen

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02170

Skönviks Arbetares Grönsakskoloni 1917. Bolaget upplät mark till sina arbetare för grönsaksodling under nödåret 1917.

Ägare: LeIf Öberg

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02299