Berättelse 19

Minnen från Gångvikens skola   



En berättelse av Ingrid Dahlin född Hellman


 


Premiär för 7: de skolåret


Öråkers skola stängdes efter vårterminen år 1944 och eleverna skulle flyttas till Gångvikens skola. I avgångsklassen, alltså sjätte skolåret, var vi bara två elever, Bertil Näslund från Hammal och jag Ingrid Hellman från Öråker. Bertil började läroverket i Sundsvall, så jag blev ensam kvar från sjätte klass. Ett sjunde år skulle nu för första gången bli obligatoriskt och starta i Gångvikens skola, där även elever från Kyrkskolans och Gångvikenskolans avgångsklasser skulle gå. De övriga eleverna från Öråkers skola flyttades till skolan i Gångviken till sina respektive klasser. Vi fick åka skolskjuts dit.


 


Gångvikens skola 1944


Hela sommaren såg jag fram emot att börja i Gångvikens skola. En stor skolsal med bara en klass i. Vi fick dessutom två lärare, en lärare i sång och Ossian Dahlenius i de övriga ämnena. Dahlenius, som kallades professorn, vars favoritämne var matte, var skicklig i att lära ut. Visst var det kämpigt särskilt med matten från början, men så mycket vi fick lära oss. Vilka härliga sånglektioner och vilken repertoar. Vi sjöng bl a sånger av Evert Taube och Birger Sjöberg. Alla försökte vi sjunga med.


 


Gymnastiksalen


För första gången under min skoltid fanns det en gymnastiksal. Den var stor och fin med många redskap. Roligast var det att hoppa höjdhopp- Gymnastiksalen användes också som samlingssal. På Luciadagen var det samling för hela skolan där. Jag hade blivit uttagen att vara Lucia. Det var en överlycklig Lucia, som hade en krona med levande kristidsljus. Ljusen rann så att håret nästan inte syntes under stearinet. Lucia-linnet blev stelt på axlarna av allt stearin, som rann ned från ljusen inför alla förvånade åskådare. Men vad gjorde det!!!


 


Konfirmationen


Under våren hade vi konfirmations-undervisning. Kyrkoherde Alexius ledde undervisningen efter den ordinarie skolans slut för dagen.Vi konfirmerades i maj 1945 då även pastor Hellsviks grupp konfirmerades samtidigt. Det var 22 flickor och 13 pojkar totalt.


 


Fortsättningsskolan 1945 -1946


På hösten samma år började klassen i fortsättningskolan. Lektionerna började på eftermiddagen, därför att nu hade flera av pojkarna börjat arbeta. Lektionerna som leddes av Dahlenius bestod i samhällskunskap. Vi fick inblick i riksdagens arbete, samt blev informerade om de olika partierna och hur val går till. O1ika sorters blanketter lärde vi oss fylla i och att deklarera. I januari 1.946 började pojkarna träslöjd och flickorna skolkök eller hushållsgöromål, som det står i betyget. Den sammanlagda tiden var 240 obligatoriska undervisnings-timmar.


 


Skolköket


Lärarinnan var Karin Hay och hon var mycket omtyckt av oss. I skolköket fanns en elektrisk spis och ett par stora svarta järnspisar. Järnspisarna användes mest, eftersom nästan ingen hade elspis hemma. Vi var vana att elda med ved i järnspisar. Ingen kyl, frys eller diskmaskin fanns, men ett stort skafferi, som man kunde gå in i.


Kokboken,som användes i skolköket hette "Lilla Köksan". Recepten var använda och samlade vid Sundsvalls Folkskolors skolkök av Laura Näsholm och boken var utgiven av hennes syster


Lisa Mellberg med adress: Alnö prostgård. Kakboken innehåller recept på husmanskost. Det gällde att ta vara på allt och mycket var ransonerat. I kokboken finns många recept på soppor och vällingar. Fiskrätterna är också många. Rätter av grönsaker, rotfrukter och baljväxter har fått hela tio sidor i den lilla kokboken. Hur man tillagar blodpudding och blodpalt kunde man också lära sig.


Här följer ett recept från kokboken hur man kokar kaffe. Man tar en liter vatten, en kaffekopp kaffe, låter det sakta koka 1- 2 min., häll i en halv kaffekopp kallt vatten och lägg i ett klarskinn torkat fiskskinn). Avkoka sumpen genast, varefter sumpen slås bort. Avkoket användes vid nästa kaffekokning, varvid endast hälften så stor mängd kaffe tillsättes. Ett recept, som jag använde många gånger till söndagskaffet i Öråker var potatistårta. Den bestod av


tre tunna bottnar gjorda på lika mycket potatis som vetemjöl och margarin, lite socker och hjorthornsalt. Äppelmos mellanbottnarna och vispgrädde överst. Det var kristid och på den tiden


tyckte man att tårtan var god.


 


Det var några minnen från en fin skola nedtecknade av


Ingrid Dahlin f. Hellman


 


Till sidans huvud



Hemsideansvarig:

Web-ansvarig     :Bengt Wiklund   epost: bengt.wiklund@alnon.eu