Hammal_Info

Hammal Info

Byanamnet Hammal, tidigare Hammar, tillhör gruppen naturnamn som anses mycket gamla.

 

Det består av ord som sedan länge försvunnit ur det levande språket.

 

Enl. skatteboken för Medelpad 1543 hette Hammal, Hammar år 1535 och Hamal år 1547.

 

Namnet Hammar torde syfta på stenbacke eller rund småsten.

 

I Hammals skogsmark finns bergen Allmänningsberget, Bräntberget m.fl.

 

I Hammals by finns en bergsklack eller Hammar som det fordom hette och varifrån byn fått sitt namn.

 

I Hammal finns även en ganska stor myr, Hammalmyren, som är ganska djup. Där sägs att ett par bybor spårlöst försvunnit vid ordväxling mellan en hammalsbo och den gamla kyrkvaktmästaren; den senare ansåg att myren lämpade sig utmärkt till begravningsplats.

 

 

I hjälpskattelängden 1535 som tillkom med anledning av kriget mot Lübeck har noterats endast en bonde i Hammar, som det alltså skrevs då.

 

Ett tiotal år senare har ytterligare en gård upprättats – nr 2, som torde vara identisk med fastigheten Hammal 14:1. Laga skifte av sex gårdar genomfördes 1836. År 1850 fanns det 8 hemman i Hammal. År 2010 bor av ett 30-tal bofasta personer.

 

 

Mangårdsbyggnaden i Hammal 14:1 uppges vara uppförd 1838 och ombyggd 1927. Ett härbre uppfördes 1832 och ekonomibyggnad 1914. Dessutom fanns det här ännu ett bostadshus med rötterna i sent 1800-tal men som revs 1997 för att ge plats för en ersättningsbyggnad.

 

Huvudbyggnaden är troligen ombyggd under en tidigare ägare, Nils Alfred Hellberg, nämndeman, kyrkvärd och kommunalnämndsordförande.

 

En av ägarna till Hammal 14:1 har varit Isak Petter Widman som bl.a. var känd för uppförandet av den ”Widmanska vattensågen” 1890, se nedan.

 

Gården uppvisar idag alla de drag som en bemärkt framgångsrik bonde kunde kosta på sin gård.

 

1913 kom jordbruket i familjen Näslunds ägo, 1933 ägdes det av Johan och Sara Näslund..

 

I dag, 2010, ägs gården av familjen Lars Erik Larsson. Se text och foto 00738 i fotogalleriet, Hammal.

 

 

De stora ångsågarna i Skön hade sina föregångare i de små vattendrivna husbehovssågarna.

 

En av dem låg i Hammal och uppfördes sommaren 1890 av hemmansägare Isak Petter Vidman. Sågen var den sista i sitt slag i Skön och var i bruk till 1935 och revs 1946.

 

Sågen var uppförd i en bäck som kommer från myrmarker uppe på hammalskogen och står i förbindelse med en annan bäck vilken rinner upp i Hammal. Se foto och text 01406 i fotogalleriet, Hammal.

 

 

Källor:

 

Sundsvalls kommun. Översiktlig kulturmiljöinventering 1999.

Från gamla Skön del I och II, M.O.J. Svedberg 1950.

Ur Skönsbygdens historia, Renhold Olsson 1948.

Wikipedia 2010.

 

 

 

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu