Om Skön

HISTORISKA NOTISER OM NORRA SKÖN.

 

Norra Skön omfattande industrisamhällena Skönvik, Sundsbruk, Sund och Johannedal samt jordbruksbygderna runt Sköns kyrka.

 

Under äldre järnålder etableras en bofast jordbrukande befolkning i Skön vid foten av Birsta-berget och kring den höjd där kyrkan ligger idag.

 

Ljustabäcken utgjorde då en havsvik och vid vikens stränder etableras gårdar som senare utgör byar i Sköns socken. ”Sta”- namnen härstammar från denna tid och berättar om dessa boplatser. I Skön finns inte mindre än tio byar med sta-namn. Knölsta, Finsta, Huggsta, Birsta, Römsta, Härsta, Råsta, Färsta, Hillsta och Ljusta, visar alla ursprunget till denna rika järnåldersbyggd.

 

De två runstenarna vid Sköns kyrka vittnar om kristendomens annalkande till bygden under 1000-talet.

 

Fynden från trakten visar att Skön var en betydande trakt. Pärlor, vestlandskittel, fingerring i guld är några exempel. I Birsta och Sund har dessutom två silverskatter från vikingatid dokumenterats.

Vid utgrävningar under 2008-2009 i Ljusta intill Ljustabäcken fann man boplats- eller aktivitetsområden från brons- och järnåldern.

Bl.a. dokumenterades kokgropar, en härd, boplatsgrop, brännugnar för keramik, lämningar av en smedja och en kvarn.

 

En keramikverkstad med ugnar och kasserad keramik samt fragment från kritpipor och mynt styrker en datering från 1600-talet.

 

Sköns socken var under medeltiden en utpräglad jordbruksbygd och var tillsammans med Selånger huvudbygder i Medelpad såväl kyrkligt som världsligt. Landskapstingen har omväxlande hållits på båda platserna under medeltiden. Skön var säte för landskapets prostar och Selånger för fogdarna.

 

Norra Skön bestod 1650 av byarna: Finsta, Birsta, Färsta, Råsta, Knölsta, Hugsta, Römsta, Hillsta, Härsta, Ljusta (idag Östra Birsta), Sund, Västland, Målås, Maland, Öråker, Berge, Hammal, Gudmundsbyn, Näs. Vid skattläggningen 1650 fanns ytterligare två byar, nämligen Gran och Stafre, som senare sammanslogs till Prästbordet.

 

Ljusta nämns första gången år 1535 i ”Hjälpskattelängd för Medelpad” och stavas då Jwsstadz.

 

Den industriella revolutionen inleddes i Sverige i mitten av 1800-talet med ångsågverken längs norrlandskusten.

 

Den ursprungliga lokalbefolkningen, huvudsakligen bönder, fortsatte dock att ägna sig åt jordbruk och sågverksarbetare rekryterades i huvudsak från andra delar av landet.

 

För jordbrukets del innebar sågverkens etablering att de fick nya kunder som de kunde leverera mjölk och andra varor till.

 

I senare delen av 1800-talet började det bli allt vanligare att böndernas söner och döttrar övergick till att andra yrken än att bli bonde och bönderna började sälja sina hemman.

 

Till följd av sågverkens etablering ökade befolkningen i Skön från knappt 900 personer år 1840 till 11 000 år 1890. År 1917 överträffades folkmängden i Sköns socken endast av några få socknar i Södra Sverige.

 

1946 utgjorde jordbrukarna endast 4% av befolkningen i Skön.

 

Socknen blev år 1884 landskommun. 1894 blir Gångviken municipalsamhälle och kallas för komplementsamhälle med ett köpcentrum med många olika verksamheter.

 

Sköns kommun ombildas 1948 till Sköns köping som 1965 uppgick i staden Sundsvall, vilken 1971 blev Sundsvalls kommun.

 

Under 1960-talet omdanas den gamla jordbruksbygden i Birsta by till att bli ett industriområde och ett affärscentrum där bl.a. IKEA inviger sitt varuhus 1966.

 

Köpstaden ligger där byarna Birsta (ursprungligen Byrestad, i centrala delen av handelsområdet), Sköns prästbord (norr om Ljustabäcken), Ljusta (idag Östra Birsta) och Stavre tidigare låg.

 

1969 byggs bostadsområdet Ljustadalen.

 

Under 2000-talet påbörjades en utbyggnad av Ljusta by till ett affärscentrum och namnet ändrades till Östra Birsta.

 

ICA Maxi öppnade den första butiken i området 22 auguti 2007 och idag finns ett tiotal butiker i området (2010).

 

Källor: Arkeologi och lokalhistoria i Skön, Ulrika Lönnqvist och Johanna Ulfsdotter, Norra bergets Kulturhistoriska verksamhet. Sundsvalls Museum.

 

Wikipedia,

 

M.O.J. Svedberg, Från gamla Skön. Del I, sid. 12. Sundsvall 1947.

Inger Söderholm, Sundsvalls museum, 2008,

 

Reinhold Olsson, - Ur Skönsbygdens historia, 1948.

 

Fakta om Norra Skön

 

Läge 62°27′N 17°21′O / 62.45, 17.35

 

Landskap Medelpad

Län Västernorrlands län

Kommun Sundsvalls kommun

Härad/tingslag Medelpads östra domsagas tingslag

Stift Härnösands stift

 

 

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu