Birsta_Info

Birsta Info

BIRSTA

Birsta är i dag en ort och en extern köpstad i Sundsbruk, cirka 8 km norr om centrala Sundsvall och ca 6 km söder om centrala Timrå.

Birsta City är Norrlands största köpcentrum och omges av ett handelsområde som delas upp i Västra Birsta (tidigare Prästbordet), Birsta syd ( tidigare byn Stavre) byggt 2008 och Östra Birsta (tidigare byn Ljusta) byggt 2007.

Köpstaden har inalles cirka 150 butiker och restauranger.

Handelsplatsen Birsta handelsgård är planerad att öppnas i Östra Birsta 2011-2012.

 

Under 1960-talet började omdaningen av den gamla jordbruksbygden i Birsta by till att bli ett industriområde och ett affärscentrum där bl.a. IKEA inviger sitt varuhus 1966.

Birsta utsågs mars 2010 till Sveriges bästa köpcentrum bland 150 köpcentrum rankade av besökarna i en undersökning av tidningen Market.

 

Byn Birsta, f.d. Byrestad

Nuvarande köpstaden Birsta ligger där byarna Birsta (ursprungligen Byrestad, i centrala delen av handelsområdet), Sköns prästbord (norr om Ljustabäcken), Ljusta (idag Östra Birsta) och Stavre tidigare låg.

Området gränsar till byarna Färsta, Målås och Gudmundsbyn som fortfarande finns kvar, samt förorterna Sundsbruk (f.d. byn Sund) och Ljustadalen. Området tillhörde Sköns köping fram till 1965, då köpingen uppgick i Sundsvalls stad.

 

 

 

Skattelängd för Skön 1642 upptar följande personer i Birsta:

Jon Olsa 3 st, Hindrik Jonsa 3 st, Verner Ersa 4 st, Anders Svensa 2 st, Simon Olsa 6 st, h Karin 2 st, h Elin 3 st, h Kajsa 1 st.

Mantalslängd för Skön 1650:

Erik Jonsson 3 st, Thomas Jonsson 3 st, Jon Olsson 2 st, Jon Nilsson 3 st, Kerstin (troll. änka ) 3 st, Per Andersson 3 st.

 

Under 1700-talet bodde kronobefallningsmannen, länsman, i Maland men från 1800-talets början har de haft sitt säte i Birsta. En länsmansgård, nuvarande Ulanders gård, uppfördes omkring 1860.

Skattelängd för Skön 1805:

Fastighetsinnehavare i Birsta:

Kronobefallningsman Ch. Borg, bönderna Per Månsson, Isak Jonsson, Lars Larsson, Olof Larsson, Anders Nilsson, Per Persson.

 

Inventering i Birsta 1917:

 

 

Hästar

Kor

Småkritter

Svin

Försörjninhg-hemmet

5

22

 

17

Jonas Ulander

1

2

 

1

Paul Jonsson

1

8

 

1

M Höglin

2

6

 

 

K Bergström

1

5

2

2

M Eliasson

 

3

 

 

Fornfynd från Birsta.

Förteckning över fynd från Birsta, Sköns socken som inlämnats till Statens Historiska Museum. Ur ”Ur Skönsbygdens historia” Reinhold Olsson 1948

”Nedanför byn ligger ett gravfält med 13 steniga högar”. Vid utgrävning av en av dessa högar påträffades :

Ett spjut, 2 knivar, en huggmejsel (stålad), en sax (vanlig ullsax), en pilspets med hullingar (avbruten), allt av järn och en avlång sten med fals runt om i kanten(avbröts vid grävningen)

Pilspetsen med tånge har skarpt tresidigt bladad, en typ som snarast kan dateras till tiden omkring 500 e.Kr . Inv. SHM 4046.

Silverskatt från vikingatiden innehållande fingerring av silver, tre större pärlor och 124 hela samt 11 brutna arabiska mynt. Större delen av mynten nedsmälta. De har av Tornberg bestämts till 2-a seklet efter Hedschra (718-815 e. Kr.) Inv. SHM 9093.

Ur ”Wikipedia” mars 2011

En vikingatida myntskatt hittades 1835 i Birsta, sannolikt nedlagd under första halvan av 900-talet. Skatten innehöll 132 mynt med kufisk (det vill säga turkisk, möjligen arabisk) inskription från åren 765 till 907 e.kr.

 

Bureätten

Fornforskaren Johan Bure besökte orten mellan år 1600 och 1601 för att utforska Bureättens rötter. Han får då höra legenden om att Fale hin unge från byn Byrestad (idag Birsta) i Sköns socken skulle ha räddat en kungason. Falu hin Unges medeltida adliga gravsten fanns på Sköns kyrkogård vid den här tiden, och finns idag inne i Sköns nya kyrkas vapenhus. Johan Bure väljer att tolka Byrestad till ”Bures stad”, och utser Fale hin unge, som han kallar Fale Bure, till stamfader för Bureätten. Johan Bures version är att Fale Bure räddade den blivande kung Erik Knutsson vid slaget vid Älgarås år 1205 mellan Sverkerska och Erikska ätten. Fale Bure ska sedan ha burit Erik på sina armar till sin gård i Medelpad, varefter han för säkerhets skull förde honom till Norge. Fale skulle ha låtit bygga Byresholms slott, vilket senare förvandlades till Sköns första kyrka, som helt korrekt var en försvarskyrka.

Denna spännande släktsaga förkastades emellertid som myt bland annat i en artikel av Uppsala universitets överbibliotekarie Leonard Bygdén 1890, och har sedan dess betraktats med skepsis av källkritiska forskare. Denna yngre skeptiska tolkningstradition är etablarad bland vetenskapsmän såväl som släktforskare.

En äldre och mindre skeptisk tolkningstradition av Johannes Bureus sägner, med lokalpatriotiska inslag, har på senare tid populariserats bland annat av författaren Sten Rigedahl och föreningen Fale Bure-akademin.

Birsta försörjningshem

I Birsta by byggdes Sköns försörjningshem som togs i bruk i oktober 1891. Den byggdes av sten och betraktades på sin tid som en av den svenska landsbygdens förnämsta försörjningsanläggningar.

Källaren användes som folkskola fram till 1942 för årskurser 1-2 för barn från byarna väster om kyrkan.

I byggnaden inrymdes även ett dårhus.

Under tidigt 1900-tal fanns ett barnhem i en separat byggnad.

Sköns försörjningshem dömdes ut av socialstyrelsen 1947 och revs våren 1964 och på platsen byggdes därefter industribyggnader bl.a. Birstaverken.

Mer info med foto finns på hemsidans fotogalleri.

 

Inom ett inhägnat område i Birsta växer den fridlysta växten Gulsippan.

 

Källor: M.O.J. Svedberg ”Från gamla Skön” del I-III 1947, 1950, 1959.

Reinhold Olsson, ”Ur Skönsbygdens historia”, 1948.

Wikipedia april 2011

 

 

 

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu