Maland_Infol

Maland Info

MALAND

Maland stavades  år1835 Mellandh, 1849 Mäland och 1869 Mellan.

Sköns sockens skattelängd för år 1642, Mala, jordägare:

Jon Larsson med hustru, två drängar och två pigor.

Andreas Mattie med hustru, en dotter, en dräng och sex 6 pigor.

Sköns sockens skattelängd år 1805, Maland, fastighetsinnehavare:

Karl Karlsson, Matts Karlsson, Jon Jonsson, v häradshövding Gabriel Tryggdahl.

Skattelängd 1850 för Maland:

Neder-Maland  1 hemman

Över-Maland  2 hemman

Lill-Maland  1 hemman

Inventering i Sköns kommun 1917, Maland:

J. Mattsson  4 kor, 1 svin

J.T Ölander  1 häst, 7 kor

A. Jonsson  2 hästar, 11 kor, 5 småkr. och 1 svin

A. Holm   4 kor

L.Larsson   3 kor

Malands bönder hade fäbodar i Sättna.

På 1880-talet fanns en barnmorska, fru Petterson, i Maland.

Utdrag ur”Ur Skönsbygdens historia”,

Reinhold Olsson 1948.

1767 verkställdes storskiftet i Maland.  På 1500 och 1600-talen var Maland säte för ståndspersoner.

På mödernesidan har många kända släkter utgått från Maland.

Stamfadern , bonden Per Person  Malander, blev dömd till halshuggning för dråp.

Han var en företagsam man och förekommer första gången i samband med en syneförrättning av fiskevattnen utanför Maland 1781.  Han blev storbonde i Maland i slutet av 1780-talet.

Per Persson synes ha blivit jordägare i Maland i slutet av 1770-talet.

Från en handling från syneförrättningen 1781 framgår att det var lönsamt att fiska uppgångslax i Alnösundet, att färjestället över Alnösundet legat vid en utskjutande udde vid Härstalandet och slutligen att denna udde hetat Julholmsudden och troligen är det den som numera kallas Hällan.

Den 13 juni 1781 fick Per Persson och Eric Persson tillsammans anlägga en laxstakagård utanför Maland och Per Ersson ensam anlägga en utanför Härstalandet. 

Den 9 nov. 1797 stack bonden Pehr Perhsson i Maland efter ett gräl en kniv i hjärtat på bonden Paul Andersson 28 och 10 mån gammal i Ljusta. Pehr Perhsson, 56 år gammal döms för dråp till halshuggning som verksatälles  16 april 1798.

Vid kyrkorådets sammanträde 1792 som leddes av kyrkoherde Boding inkallades bl.a. gästgivaren Per Persson i Maland som tilltalande för brännvinsmissbruk. Även hustrun var inkallad till förhöret. Per Persson hade slagit hustrun. Hustrun fick även en varning att icke reta sin man till våldsamheter. Per Persson avrättades sex år senare för dråp i våldsamt mod begått.

Utdrag ur ”Ur Skönsbygdens historia”

Reinhold Olsson 1948.

Sid. 124. Skiftesstriderna i Maland.

Vid mitten av 1700-talet utgjorde Malands by ett enda skattehemman om 51 ½ mål.

1751 ägdes det av borgmästare Johan Strandell.

1764 ägdes det av borgmästarens änka Maria Strandell, som var född Björner och tillhörde den i Medelpad kända Björnerska släkten från Orsil.

Ungefär vid denna tidpunkt sålde hon en del av hemmanet till kamreraren Adam C. Schutz vilken som delägare hade en herr Mauritz Werner.

Senare kom en häradshövding Carl Adam Wrångh att äga en annan del av hemmanet.

På det ursprungliga stamhemmanet i Maland finns ännu kvar en gammal gård, som Sunds bolag använder som tjänstemannabostad. Det har varit en bondeherrgård, vars corps de logis (huvudbyggnad) mycket väl kan ha uppförts av borgmästare Strandell eller också av kronobefallningsmannen Christian Borgh, ägare till stället på 1780-talet.

Huset ligger vackert till på en liten kulle invid Alnösundet men har legat ännu vackrare, då vattnet gick närmare gårdstunet.

Trädgårdsmästare Alex Holm fällde 1924 flera föråldrade träd i trädgården av vilka ett hade närmare 200 årsringar.

Från det trädet hade kanske borgmästarfrun Maria Strandell plockat frukter och bjudit sina bemärkta fränder Carl Mauritz och Eric Julius Björner från Orsil.

I början av 1800-talet bodde på detta hemman och denna gård översten baron G. G. Hierta tillsammans med sin husföreståndarinna L. G. Floor. Han dog 1817 nära 67 år gammal.

Hans tre år yngre husföreståndarinna bodde kvar på hemmanet till 1825, då det övergick till majoren och riddaren Ad. Fr. Jacobson, som bodde där med sin familj till 1832, då han flyttade till Säbrå.

Hans dräng Per Forsgren från Norrala blev sedermera ägare till stället och det var denne som kom att föra en mångårig process med de andra byamännen om strandrättigheterna i samband med laga skiftet.

Som synes har många förnämliga släkter bott i Maland och flera av dem med adlig börd.

På 1860-talet fanns det en fröken Eugenia Carolina Bergenstråle (Govenius) som var född 6/3 1824 och inflyttad till Skön 1862. 1867 dömdes hon av Sundsvalls rådhusrätt  ”för förskingring af anförtrodda penningar samt förfalskning” till åtta års straffarbete samt förlust av medborgerligt förtroende i åtta år.

Med stärbhuset efter riddaren av Nordstjärneorden, Jacob Johan Ridderstad, förde sockenmännen på 1840-talet en långvarig process om de skulder Ridderstad häftade till sockenmagasinet.

Vid tiden för storskiftet i Malands by, då kamreraren Adam C. Schutz begärde att det skulle förrättas, sedan han förvärvat sin hemmandel av borgmästare Strandells änka. Storskiftet pågick mellan 1767 till 1788 på grund av stridigheter mellan parterna.

Laga skiftet pågick från maj 1854 till nov. 1855.

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu