Ljusta_Info

Ljusta Info

LJUSTA

Ljustadalen är en förort till Sundsvall i Sundsvalls kommun, Medelpad, cirka 10 kilometer norr om centralorten. Ljustadalen är en del av tätorten Sundsbruk, med totalt 2 080 invånare (år 2000) och angränsar till tätorten Johannedal.

Ursprungligen en dal med vida arealer och bördig åkermark blev Ljustadalen på 1960-talet föremål för bebyggelse. Ljustadalens skola består av en förskole- och lågstadiedel som öppnades 1973, och en mellan- och högstadiedel som öppnades 1974. 1982 öppnades Ljustadalens kriminalvårdsanstalt.Förutom en vårdcentral med tillhörande apotek och ett kommunalt äldreboende på orten finns bl.a. också ett stall, Färsta, där Sundsvalls Fältrittklubb huserat sedan 1977. Cirka 2 kilometer från Ljustadalen ligger Birsta City.



Historia och namn

Ljustadalen, som ingår i Sköns socken och är en del av det som förr kallades Skönsdalen, är uppkallad efter Ljustabäcken och byn Ljusta, som idag motsvarar Östra Birsta. Skönsdalen är Västernorrlands mest fornlämningsrika område, bland annat järnåldersgravar. Bostadsområdet Ljustadalen ligger norr om Ljustabäcken, och överlappar med de forntida byarna Huggsta, Hillsta och Römsta. Området gränsade till de gamla byarna Filla och Färsta (båda söder om Ljustabäcken), Härsta, Näs (idag Johannedal) och Berge.

Bygränserna för flera av dessa byar, bland annat Ljusta. går tillbaka till vikingatid, baserat på att ortnamnen slutar på -sta och på placering i förhållande till Ljustabäcken, som då var en havsvik. Det äldsta belägget för namnet Ljusta finns i ”Hjälpskattelängd för Medelpad 1535”, som är den äldsta bevarade skattelängden för Medelpad. Där finns en ”Martthen i Jwsstadz”. Andra stavningar av Ljusta är Jwsstadh år 1535, Givsta 1543 och Giustad 1547 och 1615[4]. En tolkning av namnet Ljusta gjort av Björn Jonare, språkvetare på länsmuseet Murberget, går tillbaka på ett äldre namn på Ljustabäcken; *geus¯a, med betydelsen ”ån som spottar/ryter”, dvs rytån/spottån eller möjligtvis rytaren/spottaren.

En keramikverkstad från 1600-talet, unik för Västernorrland, samt en kvarn och rester av en järn- och kopparsmedja, och sannolikt från 1600-talet, hittade 2008 i byn Ljusta, som i dag kallas östra Birsta.

Området tillhörde Sköns köping fram till 1965, då köpingen uppgick i Sundsvalls stad.

De sista gårdarna i byn Ljusta brändes ned 2009, för exploatering av området

Referenser:

1. Kriminalvårdens webbplats - Anstalten Ljustadalen

2. Sundsvalls Fältrittklubbs webbplats

3. [a b] Maria Lindeberg, "Särskild arkeologisk utredning i Ljusta, Sköns socken", Rapport 2008:21, Kulturmiljöavdelningen, Länsmuseet Murberget

4. Allard, Christina. Ortnamnsarkivet Uppsala. Citerad i Murbergets rapport 2008:21.

5. Björn Jonare, språkvetare på Murberget: "Etymologi på Ljusta". Murberget Länsmuseet Västernorrland.

6. "Unik 1600-talsverkstad påträffad i Birsta", Sundsvalls tidning 2008-11-25, uppdaterad 2009-03-04.

Källa:  Wikipedia sept 2011


 


Mantalslängd för Skön 1650.

Ljusta stavades då Giusta

Fastighetsinnehavare:

Lars Ersson:   man, hustru, son och sonhustru

Nils Nilsson:   man, hustru och dotter           

Jon Hansson: man, hustru och piga 


 


Skattelängd för Skön 1805.

Fastighetsinnehavare: Nils Olsson, Hans Larsson, Erik Eriksson.


 


 


Ljusta by som omfattade 3 hemman kan med skäl betraktas som kyrkvärdarnas by.

Under så gott som hela 1800-talet utgick kyrkvärdarna från denna by.

Ägaren till hemmanet nr 1, bonden Erik Person, var kyrkvärd i slutet av 1700-talet och de två första åren på 1800-talet.

Dottersonen Erik Nilsson var kyrkvärd 1847-1869 och hans båda söner Per Ullrik Ljuslin i Högom och Erik Malkus i Hammal var kyrkvärdar en tid i början av 1870-talet.

Längre fram var Per Ullrik Ljuslins svärson Alfred Hellberg och dennes svärson Ture Näslund kyrkvärdar.

Kyrkvärdskapet innehades inom samma ljustasläkt även sen den förgrenat sig till Högom och Hammal.

Ägarna till hemmanet nr 2, fjärdingsman Lars Hansson, var kyrkvärd i slutet av 1700-talet, därefter sonen nämndeman Hans Larsson och senare hans son Olof Ljuslin som var kyrkvärd till 1847.

Ägarna till hemmanet nr 3, nämndeman Erik Ersson, var kyrkvärd och hans dotterdotters man häradadomare Jon Jonsson var kyrkvärd under 1830-1871. Jon Jonssons son Johan Fredrik Ljuslin var kyrkvärd från 1891 till strax före sin död 1930.

Alla dessa ljustasläkter har tagit namnet Ljuslin efter byn.


Den första vattensågen i Skön byggdes i Ljusta på 1840-talet av Jon Jonsson i Ljusta och Gustaf Gustavsson i Berge.

Sundsvalls rundradiostation, med två 220 meter höga radiomaster, byggdes på 1950-talet i området. Mellanvågssändarna var i drift 1952-1978. Masterna sprängdes i december 1996, och det omkringliggande skyddsområdet kunde därmed bebyggas.

Källor:

M.O.J. Svedberg ”Från gamla Skön” del I-III 1947, 1950, 1959.

Reinhold Olsson, ”Ur Skönsbygdens historia”, 1948.