Berättelse 23 20

Språket i Skönvik   



I denna skrift har jag undvikit att använda sådana ord-, som skulle fordra särskild förklaring för att bli begripliga.


Då jag nu skall skriva något om språket i Skönvik avser jag inte att behandla ämnet särskilt grundligt. Detta anser jag vara en uppgift för språkforskare. Jag ämnar endast att göra en förteckning över sådana ord och uttryck, som jag själv hörde och använde i min barndom och ungdom; och nöjaktigt förklara deras betydelse.


Språket i Skönvik bygger inte på särskilt gamla traditioner. På platsen bodde inte många förrän i början av 1800-talet, då glasbruket byggdes. Då, och särskilt senare, då sågverket anlades, inflyttade många från olika delar av vårt land, de flesta från Ångermanland, Västerbotten, Jämtland, Hälsingland, Värmland, Dalarne och Småland. Ja, även från Finland. Dessa förde nog med sig egna provinsialismer, varav dock de mest utpräglade aldrig blev allmän egendom. Sålunda hörde jag aldrig någon annan än en västerbottning kalla en tupp för kånka eller som uttalade två och tvål som två och tvål. Jag hörde inte heller någon annan än min mamma kalla yttersta biten av en brödlimpa för kåt, något som hon säkerligen hade med sig från sin västgötska hembygd. Sådana enstaka ord tar jag inte upp, utan endast mer allmänt förekommande. Språket i Skönvik hade nog sitt ursprung i den närmaste bygden, i Sköns och Timrå kommuner. Och här följer min ordlista:


 


Aga, ligga på aga, sova oroligt för att kunna vakna på viss tid Årder, al


Balla, testikelpung hos djur


Behändig, näpen, nätt och rar


Bläkta fläkta, ha brått


Bobbrikoff, knöl, fähund. Benämningen tagen efter namnet på den ryske               generalguvenören i Finland


Bresa, stå eller sitta med benen utbredda Bröt, oordnad hög, t.ex. timmerbröt


Bula, liten böld


Bullskiva, en skiva mjukt bröd, oftast rågbröd


Divla, diskutera, munhuggas


Ekan, el, lok, som drog virkesvagnarna på högbanan i brädgården,

          från sågen och hyvleriet


Fasligt, förskräckligt, otäckt:


Fjälla, fästmö, kvinnligt sällskap, även flicka


Fegljus, ljus som brinner där någon skall dö


                 Flåsa, brinna med flammande låga


Fli, gno på, även städa upp


Flister, mjäll i håret


Frässe, gammal katthanne, kattgubbe


Frö, förfrysa en kroppsdel, vanligen händer eller fötter, t.ex. han frödde händerna, hon har frött fötterna


Getöga, kasta ett getöga, titta i smyg och frågande på någon


Gneka, gnissla, knarra. Träd som rör sig mot varandra kan sägas gneka, även en dålig fiolspelare


Gräv, hacka för upptagning av potatis, även kallat pärgräv


Gång, att stå i gången, undergå konfirmationsförhör i kyrkans mittgång


Går, slem, snor


Gå ut på, med betoning på på, unga mäns försök att "knacka och bli insläppta hos flickor i bygden


Hitanför, hitom


Hixna, hissna, bli yr och vimmelkantig


Huga, hu (då)


Hurvel, örfil


Huskas, rysa (av köld) Hämtare, spann hink


Höna, kvinnligt könsorgan (hos flickor)


Illvoling, rackarunge (i mindre allvarligt sammanhang)


Kas, avskrädeshög, gödselhög, dyngkas


Klampare, bas i ett utlastarelag


Klatter, krångel. Att klattra, vara krånglig och besvärlig


Klumsen, stel i händerna (av köld)


Kläpp, besvärlig barnunge Karibel, rackarunge


Knallhatt, hård herrhatt, kubb Knövlig, skrynklig Korsten skorsten


Kullra, rulla, leka med rullband, göra kullerbytta


Kura, under en paus invänta mörkrets inbrott, kura skymning


Kurka, försök att tröttköra en nykomling i ett arbetslag


Kvamna, känna det som om man vore nära att kvävas


Kvissla, blemma, liten finne


Lappvantar, stora flingor blötsnö


Lura, rulla ihop, linda in


Lägda, äng för höskörd och bete


Magahov, måttlighet i mat och dryck


Mala, stor hop, t.ex. människor och siffror


Nagelkäll, värk i fingertopparna sedan man kommit inomhus från kallt väder


Näbbgädda, påstridig och näsvis jänta


            Odygdig, granntyckt och kräsen, om barn även lekfull och påhittig


Odygdspåse, livaktigt barn, upptågsmakare


Ogavlig, oformlig, ofantlig (ogavligt stor, ogavligt dum o.s.v.) Omagadöme, gå i barndom (om äldre personer) Ovålig, vårdslös


Pecklig, späd och klen, mest om barn (hon är ett peckel t.ex.)


Per i backe, rölleka


Pick, manligt könsorgan (hos pojkar)


Piga, hjälparbetare i såghuset


Puta, tagelstoppad dyna för stabbläggare, på undersidan formad

          ofter axeln, på översidan klädd med tjockt läder och fastspänd med en kraftig läderrem under den fria axeln


Pära, potatis, i plur. pärer


Rabba, med fötterna bromsa en spark eller kälke


Ralla, skvallra, springa med skvaller


Reka, röra eller rucka på något


Remskräddare, den arbetare vid sågverket som ansvarar för och

              reparerar remmar av olika storlekar, som förekommer


Rimpa, avlångt stycke, remsa, t, ex. av väv eller åkerjord


Ripa, en repa, en rispa, även att göra repor och rispor


Seckla, dregla


Serare, en man som vid stabbläggning svara för stabbens uppbyggnad, även särare


Sint, ond, förargad


Sjösprång, oväder med storm och stiganda vattenstånd


Skidbrätta, den upphöjda delen framtill på skidan


Skithusgubbe, den lägsta av alla befattningar vid sågverket, att

              rensa och tömma de många avträdena


Skofta, arbeta på övertid


Skova, beläggning av matrester i pannor och grytor


Skrat, skrämma, sätta krat i någon


Skröplig, dålig, sjuklig


Skrövligt, skrynkligt


Skvätten, lättskrämd'


Snyta, spets (på sko_ eller skida)


Snöga, snöa


Stabbe, stapel i brädgården


Stabbläggare, arbetare som på axeln bär virke från högbanan till

          stabben (även plankbärare)


Stilla, utfodra djur


Strongna, vara nära att kvävas, storkna


Strul, oreda och virrvarr Stula, göra kullerbytta


Syndastraff, ringaktade personer (ditt sakramentskade sydastraff)


Syta, sköta småbarn


Sågställare, förman för såghuset


Sälster, slagträ vid bollspel


Tabrasch, ras, oreda, kaos


Tiss, bröst eller bröstvårta för amning


Tjuka, hårdartad svamp på träd


Tokbruse, upptågsmakare, spelevink


Tremänning, syssling


Tvara, ett vispverktyg, gjort av toppen av en gran eller tall, mest använt vid grötkokning


Tvärsför, vara ogin, sätta sig på tvären


Underfund, komma underfund om något, uppfatta och förstå något


Understå, understå dig inte våga inte, jag vill inte understå mig, jag vill inte nedlåta mig till något


Uppstopt , vatten som trängt upp på isen


Vasseratre, föralldel (egentligen gammal besvärjelse, vid Vår Herres trä d.v.s. vid Kristi Kors)


Vildskifting, djärv och dumdristig person


Vårhacka, sprickor som man kan få på händerna om våren, efter att ha blaskat i kallt vatten


Åtabak, baklänges


 


 


Till sidans huvud

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig     :Bengt Wiklund   epost: bengt.wiklund@alnon.eu