Berättelse 23 20

Språket i Skönvik

 

 

I denna skrift har jag undvikit att använda sådana ord-, som skulle fordra särskild förklaring för att bli begripliga.

 

Då jag nu skall skriva något om språket i Skönvik avser jag inte att behandla ämnet särskilt grundligt. Detta anser jag vara en uppgift för språkforskare. Jag ämnar endast att göra en förteckning över sådana ord och uttryck, som jag själv hörde och använde i min barndom och ungdom; och nöjaktigt förklara deras betydelse.

 

Språket i Skönvik bygger inte på särskilt gamla traditioner. På platsen bodde inte många förrän i början av 1800-talet, då glasbruket byggdes. Då, och särskilt senare, då sågverket anlades, inflyttade många från olika delar av vårt land, de flesta från Ångermanland, Västerbotten, Jämtland, Hälsingland, Värmland, Dalarne och Småland. Ja, även från Finland. Dessa förde nog med sig egna provinsialismer, varav dock de mest utpräglade aldrig blev allmän egendom. Sålunda hörde jag aldrig någon annan än en västerbottning kalla en tupp för kånka eller som uttalade två och tvål som två och tvål. Jag hörde inte heller någon annan än min mamma kalla yttersta biten av en brödlimpa för kåt, något som hon säkerligen hade med sig från sin västgötska hembygd. Sådana enstaka ord tar jag inte upp, utan endast mer allmänt förekommande. Språket i Skönvik hade nog sitt ursprung i den närmaste bygden, i Sköns och Timrå kommuner. Och här följer min ordlista:

 

 

Aga, ligga på aga, sova oroligt för att kunna vakna på viss tid Årder, al

 

Balla, testikelpung hos djur

 

Behändig, näpen, nätt och rar

 

Bläkta fläkta, ha brått

 

Bobbrikoff, knöl, fähund. Benämningen tagen efter namnet på den ryske generalguvenören i Finland

 

Bresa, stå eller sitta med benen utbredda Bröt, oordnad hög, t.ex. timmerbröt

 

Bula, liten böld

 

Bullskiva, en skiva mjukt bröd, oftast rågbröd

 

Divla, diskutera, munhuggas

 

Ekan, el, lok, som drog virkesvagnarna på högbanan i brädgården,

från sågen och hyvleriet

 

Fasligt, förskräckligt, otäckt:

 

Fjälla, fästmö, kvinnligt sällskap, även flicka

 

Fegljus, ljus som brinner där någon skall dö

 

Flåsa, brinna med flammande låga

 

Fli, gno på, även städa upp

 

Flister, mjäll i håret

 

Frässe, gammal katthanne, kattgubbe

 

Frö, förfrysa en kroppsdel, vanligen händer eller fötter, t.ex. han frödde händerna, hon har frött fötterna

 

Getöga, kasta ett getöga, titta i smyg och frågande på någon

 

Gneka, gnissla, knarra. Träd som rör sig mot varandra kan sägas gneka, även en dålig fiolspelare

 

Gräv, hacka för upptagning av potatis, även kallat pärgräv

 

Gång, att stå i gången, undergå konfirmationsförhör i kyrkans mittgång

 

Går, slem, snor

 

Gå ut på, med betoning på på, unga mäns försök att "knacka och bli insläppta hos flickor i bygden

 

Hitanför, hitom

 

Hixna, hissna, bli yr och vimmelkantig

 

Huga, hu (då)

 

Hurvel, örfil

 

Huskas, rysa (av köld) Hämtare, spann hink

 

Höna, kvinnligt könsorgan (hos flickor)

 

Illvoling, rackarunge (i mindre allvarligt sammanhang)

 

Kas, avskrädeshög, gödselhög, dyngkas

 

Klampare, bas i ett utlastarelag

 

Klatter, krångel. Att klattra, vara krånglig och besvärlig

 

Klumsen, stel i händerna (av köld)

 

Kläpp, besvärlig barnunge Karibel, rackarunge

 

Knallhatt, hård herrhatt, kubb Knövlig, skrynklig Korsten skorsten

 

Kullra, rulla, leka med rullband, göra kullerbytta

 

Kura, under en paus invänta mörkrets inbrott, kura skymning

 

Kurka, försök att tröttköra en nykomling i ett arbetslag

 

Kvamna, känna det som om man vore nära att kvävas

 

Kvissla, blemma, liten finne

 

Lappvantar, stora flingor blötsnö

 

Lura, rulla ihop, linda in

 

Lägda, äng för höskörd och bete

 

Magahov, måttlighet i mat och dryck

 

Mala, stor hop, t.ex. människor och siffror

 

Nagelkäll, värk i fingertopparna sedan man kommit inomhus från kallt väder

 

Näbbgädda, påstridig och näsvis jänta

 

Odygdig, granntyckt och kräsen, om barn även lekfull och påhittig

 

Odygdspåse, livaktigt barn, upptågsmakare

 

Ogavlig, oformlig, ofantlig (ogavligt stor, ogavligt dum o.s.v.) Omagadöme, gå i barndom (om äldre personer) Ovålig, vårdslös

 

Pecklig, späd och klen, mest om barn (hon är ett peckel t.ex.)

 

Per i backe, rölleka

 

Pick, manligt könsorgan (hos pojkar)

 

Piga, hjälparbetare i såghuset

 

Puta, tagelstoppad dyna för stabbläggare, på undersidan formad

ofter axeln, på översidan klädd med tjockt läder och fastspänd med en kraftig läderrem under den fria axeln

 

Pära, potatis, i plur. pärer

 

Rabba, med fötterna bromsa en spark eller kälke

 

Ralla, skvallra, springa med skvaller

 

Reka, röra eller rucka på något

 

Remskräddare, den arbetare vid sågverket som ansvarar för och

reparerar remmar av olika storlekar, som förekommer

 

Rimpa, avlångt stycke, remsa, t, ex. av väv eller åkerjord

 

Ripa, en repa, en rispa, även att göra repor och rispor

 

Seckla, dregla

 

Serare, en man som vid stabbläggning svara för stabbens uppbyggnad, även särare

 

Sint, ond, förargad

 

Sjösprång, oväder med storm och stiganda vattenstånd

 

Skidbrätta, den upphöjda delen framtill på skidan

 

Skithusgubbe, den lägsta av alla befattningar vid sågverket, att

rensa och tömma de många avträdena

 

Skofta, arbeta på övertid

 

Skova, beläggning av matrester i pannor och grytor

 

Skrat, skrämma, sätta krat i någon

 

Skröplig, dålig, sjuklig

 

Skrövligt, skrynkligt

 

Skvätten, lättskrämd'

 

Snyta, spets (på sko_ eller skida)

 

Snöga, snöa

 

Stabbe, stapel i brädgården

 

Stabbläggare, arbetare som på axeln bär virke från högbanan till

stabben (även plankbärare)

 

Stilla, utfodra djur

 

Strongna, vara nära att kvävas, storkna

 

Strul, oreda och virrvarr Stula, göra kullerbytta

 

Syndastraff, ringaktade personer (ditt sakramentskade sydastraff)

 

Syta, sköta småbarn

 

Sågställare, förman för såghuset

 

Sälster, slagträ vid bollspel

 

Tabrasch, ras, oreda, kaos

 

Tiss, bröst eller bröstvårta för amning

 

Tjuka, hårdartad svamp på träd

 

Tokbruse, upptågsmakare, spelevink

 

Tremänning, syssling

 

Tvara, ett vispverktyg, gjort av toppen av en gran eller tall, mest använt vid grötkokning

 

Tvärsför, vara ogin, sätta sig på tvären

 

Underfund, komma underfund om något, uppfatta och förstå något

 

Understå, understå dig inte våga inte, jag vill inte understå mig, jag vill inte nedlåta mig till något

 

Uppstopt , vatten som trängt upp på isen

 

Vasseratre, föralldel (egentligen gammal besvärjelse, vid Vår Herres trä d.v.s. vid Kristi Kors)

 

Vildskifting, djärv och dumdristig person

 

Vårhacka, sprickor som man kan få på händerna om våren, efter att ha blaskat i kallt vatten

 

Åtabak, baklänges

 

 

 

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu