Berättelse 07

Minnen från Sund

Detta är en utskrift av en intervju som gjorts med Hjördis Pettersson av Sköns Norra Intresseförening.

 

 

Gravkullen framför Sågbyggningen. Gravkullen användes som lekplats av barnen och för husmödrarna för att hänga tvätt på tvättlinan mellan träden

Hjördis Pettersson, född Nilsson, är född 1929 och uppväxt i ”Sågbyggningen” i Sund. 1949 flyttade Hjördis från Sund.

 

Föräldrarna hette Hjalmar och Anna Nilsson.

 

Mamman skötte, som man gjorde på den tiden, om familjen och pappan arbetade på Sunds brädgård.

 

Hjalmar Nilsson kom från Köping men hur gammal han var när han kom till Sund hade Hjördis ingen uppgift om.

 

När Hjalmar var 27 år konstaterades att han led av MS men kunde trots detta fortsätta och arbeta.

 

Att han led av MS syntes inte så väl men han släpade ett ben som en följd av sjukdomen och med tiden kom även hans syn att försämras.Senare fick Hjalmar till uppgift att såg ved som arbetarna fick köpa. Arbetsplatsen var i ett hus nedanför Karlssons.

 

Hjalmar var även målvakt i Skönvik-Sunds IF i sin ungdom.

 

Familjen fick fem barn, fyra pojkar och en flicka, Hjördis.

 

 

 

Lägenheterna i ”Sågbyggningen” bestod av ett rum och kök där man skulle rymmas oavsett om familjen hade ett eller sju barn vilket också förekom. Det fanns ingen större lägenhet att få.

 

Hur fick då alla plats?

 

Hjördis berättar att de hade en kökssoffa där två av bröderna låg. Mamma och pappa låg i rumsoffan. I rummet fanns en stor gammeldags säng som hon och en bror delade. Minsta brodern låg i en egen liten själsäng.

 

I lägenheten var det nästan enbart sängar, berättat Hjördis. Det övriga möblemanget bestod av ett köksbord, en byrå och soffan i köket. I rummet fanns bord och stolar, an shiffonje´ och några piedestaler.

 

Till varje lägenhet hörde en jordkällare

 

Det var mycket spring i trapporna med allt som skulle bäras in. Vattnet hämtades av bröderna i ”Springen” (springbrunnen) intill ”Ringbyggningen” och veden i vedboden som också hörde till lägenheten.

 

Det var pappa Hjalmar som skötte om matinköpen i slutet av veckan, det gjorde aldrig mamma. Han gick och handlade hos ”Petterssons” i Västland.

 

Mjölken hämtades på ”Mjölkringen” nere i ”Bruket” (verkstaden).

Barnen fickhjälpa till att dryga ut matkassan genom att plocka bär. Hjördis minns att det kring vägen ner till ”Stormen” fanns mycket hallon.

 

Man plockade inte i något stort mått utan sprang flera gånger i stället. Pappa for iväg och plockade lingon. Pappas var ensam pojke med sex systrar som bodde kvar i köping. De sände upp päron på hösten.

 

Bland kamraterna p Sunds nämner Hjördis Lilien Sjöström, Siv och Britt Eriksson och Kerstin Holmbom. Ibland tjänade Hjördis en extra slant som barnvakt. Vid tolv års ålder såg hon efter Inspektor Källmans barn. De bodde i det vita huset ovanför ”Ringbyggningen”. Hjördis var även barnvakt hos Hellgrens och såg efter Arne, Gunhilds pojke.

Arbetarbostaden Stormen

 

Som 16-åring började Hjördis att arbeta på Hjalmars bageri på Trädgårdsgatan i Sundsvall fram till 1949 då hon började på Corona bageriet. Hon åkte spårvagn varje morgon tillsammans med Anny Bolund. Hon minns också att på hållplatsen i Maland steg f.d. förvaltaren på Sund de Besche på. Han arbetade på SCA och åkte också varje morgon till ”stan”.

 

Hjördis berättade också att hon som barn spelade mycket kort hos Hammarstedts.

 

”– Jag vann jämt och Hammarstedt skojade med mig och sa´ att jag inte skulle få tag på någon karl för att jag vann”. Det är synd om dig, sa´ han. Nu blev det inte så, Hjördis gifte sig 1949 med Stig Pettersson.

 

Hjördis bästa kompis var Gerd Hammarstedt som bodde i ”Ringbyggning”. De kom mycket bra överens. Familjen Hammarstedt kom från Hovid på Alnön. Hjördis berättar att hon åkte skidor tillsammans med familjen Hammarstedt över Alnösundet, det var ingen ränna bruten då.

 

Ringbyggningen återuppbyggd i början av 1930-talet. Den revs under 1950-talet.

Sunds Trädgård 1926 med växthus och drivbänkar med sommararbetande ungdomar. Trädgårdsmästare Alexander Holm i vit kavaj och skärmmössa

 

I småskolan gick Hjördis för Gerda Granholm. Senare hade hon Maria Pettersson som lärarinna. I klassen var Hjördis den enda flickan som kom från Sunds. Kamraterna ”hemma” var antingen yngre eller äldre än Hjördis. De övriga barnen i klassen kom från Skönvik och Gångviken.

 

 

Brodern Börje född 1926, arbetade på Sunds trädgård och utbildade sig sedermera till trädgårdsmästare på Ålsta folkhögskola.

 

Brodern Bengt började på sågverkskontoret fram till dess att sågverket lades ned varefter han började på SJ.

 

Brodern Ivar född 1934, började arbeta på Plåtmanufaktur på Sundsbruk.

 

På somrarna arbetade Hjördis med att rensa ogräs på sunds trädgård. För de pengar hon tjänade kunde hon köpa sig en röd fin cykel.

 

Vid den här tiden arbetade trädgårdsmästare David Elgh, Elis Nilsson och Kerstin Holmbom på trädgården.

Bland grannarna i ”Sågbyggningen” nämner Hjördis, Henry och Gunda Löwenstein. De bodde i samma trappuppgång. Familjen bodde en trappa upp. På nedre våningen minns hon att familjen Åslin bodde.

 

Av de på Sund så välkända systrarna Wikström som bodde på övre våningen på Kooperativa minns Hjördis att mamma hjälpte Anna Wikström med att dra lakan innan de skulle manglas.

 

Systern Emmy Wikström arbetade på Konsum i Timrå. Det var annan av de två systrarna som skötte om hemmet. Hjördis minns de två systrarna som ”precisa”.

 

 

Det var vanligt förr att familjerna hade ytterligare någon person som åt hos dem. Mamma hade en som hette Arvid.

 

 

 

Hjördis mins också att förvaltare Stigenberg som bodde på brukskontoret hade en elak hund, en stor schäfer, som en gång bet brodern Bör je.

 

På sommaren badade Hjördis likt många andra barn på Sund på flatstenen vis ”Bruket”. Hjördis gick också på simskola i Hällan där hon tog sina simmärken. Det var två simlärare där, Sandström och Haglund.

 

Hjördis berättar att de som bodde i ”Sågbyggningen” inte fick åka spårvagn gratis till simskolan för att det var inte tillräcklig lång väg till Hällan så de fick gå istället. Det tyckte hon var orättvist. De som bodde i Skönvik och Gångviken fick spårvagnspoletter att åka på.

 

Konsum Sund. Här startades Sunds Handelsförening den 6 mars 1919 med 241 medlemmar

Konsum Sund. Här startade Sunds Handelförening den 6 mars 1919 med 241 medlemmar.

 

 

 

 

 

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu