Skonvik

Skönvik

 

 

 

Flygfoto Skönvik

Fotograf: Göran Gilliusson

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02589)

 

 

 

 

Flygfoto Skönvik

Fotograf: Göran Gilliusson

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02590)

 

Vy över Skönvik med Östrands sulfatfabrik i bakgrunden.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01551)

Vy över Skönvik med Timrådalen i bakgrunden.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01309)

 

 

 

Vy över Skönvik med sågverk, järnvägsstation och arbetarbostäder.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00451)

 

 

 

Skönviks skolor och lärarbostad.1918 upprättades den högre folkskolan i Skönvik som idet närmaste helt bekostades av bolaget - i övrigt av Sköns socken - ils skolan 1935 övertogs av Timrå kommun.1919 övertog Sköns försmling skolväsendet i sin helhet. Enhörnings och Skönviks bolag svarade dock för ännu några år framåt för 20% av kostnaderna för sina f.d. egna skolor. (Från gamla Skön, del 2, M.O.J. Svedberg 1950).

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00452)

 

 

Spårvagnarna började användas 1925 och var kommunikationsmedlet mellan Skönvik och Sundsvall.

På bilden spårvagn nr 50 som sattes i trafik 1950 och allmänt kallades för ”Nyvagnen”. Spårvagnen hade dubbeldörrar som var så snålt tilltagna att det inte gick att få in en barnvagn genom dem. Fotot är taget vid ändstationen i Skönvik 1952 samma år som spårvägen lades ned och ersattes av busstrafik. Östrandsfabriken i bakgrunden.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00246-1)

 

Skönvik s hornmusikkår. Stående fr.v.: Ferdinand Lagerlöf, Gustav Magnusson, Fridolf Johansson, Johan Johansson, August Goode. Sittande fr.v.: Oskar Sjöberg, C.F. Andersson, Georg Svensson, August Nordin, Karl Bäcklund.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00547

 

 

Skönviks skola 1931.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00516)

 

Skolklass i Skönviks skola 1929.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01710)

 

 

 

Skönvik med sågverk, järnvägsstation och arbetarbostäder. Bakom planket t.v. anlades en fotbollsplan ”Kolbacken” om invigdes 1935. Bilden från 1930-talet

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02365)

 

 

Skönviks brädgård med "Villan" i mitten. I bakgrunden Östrands sulfatfabrik.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01310)

 

 

Skönviks folkets hus styrelse tillsammans med styrelsen för ABF:s bibliotek vilket var inrymt i Skönviks folkets hus, 1930-talet.

Sittande fr.v.: Albin Backlund, Sture Olsson, Verner Lundqvist, Felix Westlund, Ville Öberg, Albert Näsman, Kondrad Nordin, . Stående fr.v.: Folke Backlund, Anselm Dahlmark, okänd.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00361)

 

 

Skönviks sågverk med abetarbostäder i bakgrunden. 1940-talet.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01313)

 

 

 

Skönvik med tidigare arbetarbostäder och rester av Skönviks sågverk 2008.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00792)

 

 

 

Gustaf Magnusson, musiker med ventilbasun som var föregångare till trombonen. Fotot från 1913.

(Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02420)

 

 

Rotfruktsodling i Timrådalen nödåret 1917.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02435)

 

Segelfartyget Archibald Russel fastfruset i isen i Skönvik i mitten av 1920-talet

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02440)

 

 

 

På 1940-talet fanns Petterssons slakteri i Birsta. Slaktare Pettersson körde ut varor till kunderna. Här är han på besök vid fastigheten Nyhem i Skönvik.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02447)

 

 

 

Fam. Baav tvättar. Gården Lungnet närmast bakom.

Ägare: Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02410)

 

 

 

Skönviks hornmusikkår

Ägare: Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02421)

 

Flygfoto över Timråviken med Skönvik och Östrand

Ägare: Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02442)

 

Söndagsflanörer på vägen mot Härnösand

Fotograf: Herman Fromell

Ägare: Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02455)

 

 

 

Ekan Skönvik.

Ekan användes för att dra timmervagnarna till stapelbäddrna. en gamla plankbärningen och stabbläggningen omlades till högbanor omkring 1910.

Virkesvagnar som drogs manuellt till brädgården drogs därefter av ett elektriskt lok, en ovanlig syn på den tiden. För många syntes det oförklarligt att loket kunde dra sådana lass utan att någon synlig kraft stod bakom. Det var bara en bygel som stack upp i luften. Det måste naturligtvis vara ”väret” (vädret) som drev fram den och eka var en sak som brukar drivas fram med ”vär”. Loket kom därför att heta ”Väreka”. Senare kallades loket endast för ”Ekan”.

Ägare: Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02485-1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu