Hammal

 

 

Flygfoto över Hammal maj 2012

Fotograf: Göran Gilliusson

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02576)

 

 

 

 

Fastigheten Hammal 14:1. Mangårdsbyggnaden uppges vara uppförd 1838 och ombyggd 1927. Ett härbre uppfördes 1832 och ekonomibyggnad 1914.

En av ägarna till Hammal 14:1 har varit Isak Petter Widman som bl.a. var känd för uppförande av den ”Widmanska vattensågen” 1890.

1913 kom fastigheten i familjen Näslunds ägo, 1933 ägdes det av Johan och Sara Näslund.

1940 var djurbesättningen 3 hästar av nordsvensk ras, 1 unghäst, 12 kor, 1 svin, 15 höns. Gården till släkten Näslund 1913. 1933 ägde Johan och Sara Näslund i fastigheten.

I dag, 2010, ägs fastigheten av familjen Lars Erik Larsson.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00738)

 

 

Lars Erik Larssons jordbruk i Hammal , jmf. ovanstående foto

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00738-1)

 

 

Potatisupptagning hos familjen Näslund i Hammal.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01405)

 

Järnvägsbrobygget i Hammal på 1920-talet. En ny bro uppfördes på 1950-talet när järnvägen elektrifierades.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01377)

 

 

Slåttana hos Näslunds i Hammal. I bakgrunden bikupor vid bostadshusen, bagarstugan och storhässjan.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01745)

 

 

 

 

 

Hammal omkring 1940. Gunnar Näslund vid tömmarna.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 0949)

 

 

 

 

 

Widmanska vattensågen.

I Skön fanns flera vattendrivna husbehovssågar. Den sista av dem uppfördes 1890 av hemmansägare Isak Petter Widman i Hammal. Den Vidmanska sågen var ett mästerverk efter de tidens förhållanden. Allt träarbete, smidet i sin provisiriska smedja och mallar för gjutningen hade Vidman själv utfört.

Vidman räknade ut sin såganläggning i varje detalj.

I en bäck som från myrmarkerna i Hammalskogen och som har förbindelse med en bäck som rinner upp i Hammal byggdes sågen. Genom dikning av vatten från intilliggande myrar och byggandet av en uppsamlingsdamm fanns det tillräckligt med vatten för att driva sågen flera veckor på våren och försommaren. Via en trätub, 20 fot lång och 20 tum i diameter, under dammbottnen med en lucka för att reglera vattenmängden fördes vattnet ut i bäcken igen och ner till sågdammen och därifrån via en träränna till vattenhjulet som var ett överfallshjul, nio fot i diameter och tre fot brett.

Vattenhjulet drev dels uppfordringsverkets kätting som drar timret in i sågverket och dels

en spånhyvel. En trissa för att kapa takspån till lämpliga längder drevs med kraft från spånhyveln.

Sågramen var flerbladig och upp till 10 blad kunde användas. Mellan 40-50 stockar sågades per dag först gårdens behov men senare även för grannarna i byn.

Sommaren 1935 användes sågen för sista gången och revs 1946. efter det så upphörde användningen av vattensågar i Skön.

Men det fanns flera kända vattensågar i Skön.

Den första byggdes av i Ljusta på 1840-talet av Jon Jonsson i Ljusta och Gustaf Gustafsson i Berge. Den uppfördes samtidigt med kyrkobygget i Skön och en del av det virke som användes vid kyrkan, sågades på Ljustasågen.

Vid Bybäcken, som rinner ut i Ortsjön, hade byamännen i Gudmundsbyn en enbladig vattensåg. Den kallades Bysågen och var äldre än Ljustasågen. Förmodligen var det till denna vattensåg som hemmansägaren Abraham Jonas Hallberg i Gudmundsbyn hade ett vattendrivet tröskverk.

En tredje enbladig vattensåg fanns i Öråker, Jon-Orssågen kallad. Den låg i Öråkersbäcken och var byggd av bonden Jon Olsson i Öråker.

 

Källor:

”Ur Skönsbygdens historia”, Reinhold Olsson 1948.

”Från gamla Skön” M.O.J. Svedberg del I 1947.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01406)

 

 

 

 

Interiör av Widmanska sågen.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01406-1)

 

 

 

 

 

Interiör av Widmanska sågen.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01406-2)

 

 

 

Ortsbor samlade hos Näslunds i Hammal troligen 1927.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02878-1)

 

 

Potatisupptagning i Hammal 1932 hos familjen Johan Näslunds.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02079)

 

 

 

Säsongsavslutning för studiecirkeln 09 06 08 med utflykt till Hammal. Lars Erik Larsson, Sten Strandel och Lennart Sjölund hade arrangerat en utflykt till platsen för "Hammal-båten" och till platsen för Widmans kvarn. Ett 25-tal medlemmar ställde upp och fick en intressanta informationer om Hammalbåten och Widmans kvarn. Lars Erik Larsson berättade också om ett projekt som genomförs ang. skogsvård. Kaffepaus före skogsvandringen till Widmans kvarn.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01365)

 

 

 

 

Slåttannahos Näslunds i Hammal.I bakgrunden syns bikupor vid bostadshusen, bagarstugan och storhässjan.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01745)

Järnvägsbygets grävskopa som användes på 1920-talet när Ostkustbanan byggdes mellan Sundsvall-Härnösand. Sträckan invigdes 1927. I bakgrunden syns Näslunds fastigheter i Hammal.

Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02075)

 

 

 

 

 

 

 

 

Hemsideansvarig:

Web-ansvarig :Bengt Wiklund epost: bengt.wiklund@alnon.eu